Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

1/3
ANNONS ▼

Prisad podd om …arbetets baksida

Han fick stipendium av statsministern.

Otrygga bemanningsjobb eller svartjobb på krogen. Dagens arbetarlitteratur skildrar samma saker i dag som på 30-talet. Falkenbergaren Mattias Torstensson möter författarna i podcasten "Arbetarlitteratur".

– Jag ville lära mig själv mer och samtidigt lyfta fram arbetarlitteraturen. Det är en unik genre för Sverige och erbjuder ett annat sätt att prata om samhället vid sidan av politiken. Det finns många skakande dokumentära skildringar om hur arbetsmarknaden fungerar även i dag, säger Mattias Torstensson, som gör en podcast om ämnet. 

I våras belönades han med fackförbundet Byggnads kulturstipendium på 15 000 kronor - med motiveringen: "Ett stort och viktigt folkbildningsarbete".

Arbetarlitteraturen har en stark tradition i Sverige och går långt tillbaka i historien. Den hade sin "storhetstid" på 1930-talet med författare som Ivar Lo-Johansson, Jan Fridegård och Moa Martinson som skrev om dåtidens statarsamhälle och påverkade samhället och politiken. Sverige har också haft två Nobelpristagare i genren med Harry Martinson och Eyvind Johnson.

Mattias Torstensson har tidigare gjort studentradio och steget till en egen podcast var inte långt. Han började arbeta med researchen i höstas och har fram till nu producerat tretton avsnitt om allt från 1930-talets litteratur till kvinnlig vänskap, hedersvåld, poesi och livsfarlig arbetsmiljö.

I februari släpptes det första avsnittet där man reder ut var arbetarlitteratur egentligen är. Gäst var Magnus Nilsson, professor i litteraturvetenskap vid Malmö Högskola. 

– Arbetarlitteratur handlar om det samhälle vi lever i. Man kan säga att den är realistisk och att den skildrar vanliga människor, inte överklass eller kungligheter. Skillnaden mellan den moderna litteraturen och den äldre är att det numera handlar om själva arbetsplatsen och man beskriver människors liv och villkor där, säger Mattias Torstensson.

Han lyfter fram boken "Yarden" av Kristian Lundberg som berättar om hur huvudkaraktären, fångad i en snara av skulder, tar jobb på "Yarden" i Malmö. Under sträng bevakning och utan trygghet flyttar han bilar för hundratjugofem kronor i timmen. 

Dagens arbetarförfattare är dessutom ofta kvinnor, som till exempel serieskaparen Daria Bogdanska som står bakom den självbiografiska "Wage Slaves". Boken är gjord som en serie och handlar om hur hon själv tvingades att jobba svart på olika restauranger i Sverige för att överhuvudtaget kunna försörja sig.

– Jag är inte partipolitiskt aktiv men jag tycker det är viktigt att litteraturen uppmärksammar människor som inte hörs annars, säger Mattias Torstensson.

Nu planerar han för femton nya avsnitt som ska komma i höst med aktuella författare men också historiska porträtt.

Fakta: Mattias Torstensson
Boende: Från Falkenberg men bor i Lund
Ålder: 25 år
Aktuell: Med podcasten "Arbetarlitteratur" som han också har fått fackförbundet Byggnads kulturstipendium för.
Svårast med podcast: Att klippa bort mina favoritdelar - kill your darlings.
Rekommenderar: "Wage Slaves" av Daria Bogdanska. Både för det vackra formatet och berättelsen om ungdomars situation. "Godnatt, jord", av Ivar Lo-Johansso, är den första statarromanen*.
(*Statare var jordbruksarbetare som levde på gränsen till träldom och som slet långa dagar för i princip endast mat och husrum hos olika storbönder.)

MEST LÄST