Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Landsbygden ska leverera – men inte leva

Plötsligt är glesbygden på tapeten i SVT. Tidigare i höst har vi kunnat se reportage från avfolkade bygder i serien ”Riket”. Nu är det journalisten Po Tidholm som tar ett tydligare politiskt grepp i ”Resten av Sverige”, som hade premiär för en vecka sedan.

I tre timslånga program vill han visa vad som har hänt i nationen – och vad det beror på. Och varför det är ”så tyst när landet faller isär”.
Po Tidholm börjar i Arbrå i Hälsingland, där han själv är uppvuxen. Han får sällskap av en gammal klasskamrat – Tove Lifvendahl, i dag stockholmare och politisk chefredaktör på Svenska Dagladet – och tillsammans vandrar de runt i ett tyst samhälle bland övergivna butikslokaler.

Här fanns ett blomstrande affärsliv, det var en ”full-service-by”, men i dag känner duon inte igen sig. Det är tragiskt, men är det oundvikligt?
Samma fråga ställer man sig när Po Tidholm reser vidare, till Pajala i Tornedalen, som han kallar för ”de desperata åtgärdernas älvdal”. Där slutade en planerad gruvetablering med miljardkonkurs och en skattesmäll för invånarna. I dag råder de äldre de unga att flytta söderut.

I Edsele i Ångermanland har byborna själva fått ta över skola, dagis och bensinmack för att få ha kvar servicen, och en man undrar: ”Varför ska vi betala kommunalskatt när allt försvinner?”.
”Resten av Sverige” formar sig till en vacker sorgesång över bortglömda delar av vårt land, och människor som känner att de inte längre behövs. En rad experter får också uttala sig från sina tjänsterum med överlastade bokhyllor, och programmet framstår som väl underbyggt – och giltigt även för Sydsverige. I Halland finns flera små orter med glesbygdsproblem.

Men något kristallklart svar på varför landsbygden avfolkas får vi inte, åtminstone inte i premiärprogrammet (del två sänds i kväll i SVT1 klockan 21.05). Det pratas om marknadsliberalism eller politiskt styrd utveckling, men frågan hänger kvar i den friska och avgasfria luften.
Pudelns kärna är väl egentligen hur mycket vi är beredda att betala för att stötta avlägsna byar, där få vill bo? Och vill den moderna stadsmänniskan överhuvudtaget se näringslivet blomstra på platser, som vi bara besöker för att få vila och rekreation? Hellre bländande vit snö och vykortsvyer än industrirök? Hellre en tyst skog än ljudet av maskiner och tunga lastbilar?

Författaren och professorn Sverker Sörlin är något på spåren i slutet av programmet. Enligt honom har den urbana människan svårt att se vad glesbygden har för funktion, annat än att erbjuda oss andra frisk natur på semestern.
”Landsbygden ska inte leva, den ska leverera”.


Fotnot. ”Riket” recenserades av Hilda Blomberg i HP 20 september.

MEST LÄST