Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

1/8
ANNONS ▼

Hyvönens album skapar spontana bokcirklar

"När en kompis beklagar sig över den destruktiva killen refererar jag till Frida Hyvönens texter."

När en kompis sitter ute på min balkong i Stockholm, invirad i en filt med ett glas vin i ena handen och en cigarett i andra, och beklagar sig över killen hon träffar; han är deprimerad och destruktiv och hon har aldrig velat ha någon så mycket som hon vill ha honom, då refererar jag inte till egna erfarenheter, jag refererar till Frida Hyvönens texter. 

Spåret "Fredag morgon" är banbrytande långt, men aldrig ens lite tråkigt. Första gången jag hörde det hyschade jag min pojkvän när han pratade. Han fick inte störa. Jag behövde lyssna klart.
"Mina vänner, började dra sig undan. Ingen ville umgås med oss, för det blev alltid kaos runt dig. Jag skämdes över dig, och över mig, som försatt mig i sådan röra, och inte hade vett att göra slut. Jag var lättad så jag svävade, varje gång något var normalt. Det som fanns under din galenskap var varmt och underbart", sjunger Frida Hyvönen i "Fredag morgon". 
Det här läste jag upp för min kompis på balkongen. 
Min kompis är inte ensam. Men en dag kommer hon få nog. Även om det borde kommer det inte ske nu. Speciellt inte efter vinet och cigaretten och den värkande längtan efter närhet. Men när hon själv känner att det är nog kommer hon lämna. För så sjunger Frida Hyvönen.

Ofta är jag intuitiv i min musiksmak. Det som låter härligt och har vackra melodier tycker jag om. Frida Hyvönens album Kvinnor och barn är inte på något sätt intuitivt. 
Visst, det finns låtar som bara efter några få genomlyssningar sätter sig på hjärnan, som öppningsspåret "Sjön", till exempel. Jag fick faktiskt hindra mig själv från att lyssna på den låten. Under lång tid började jag med spår två. För om jag lyssnade på Sjön kunde jag inte sluta sjunga på den på flera dagar. Det blev så jobbigt och enformigt. 
Frida Hyvönens album "Kvinnor och barn" har i stället fått mig att starta spontana bokcirklar med var och varannan människa. Så fort det blir klart att någon har lyssnat på hennes album måste jag fråga: Är "Imponera på mig" en svensk version av Destiny's childs "Independent women"? Vad gjorde männen i "Kvinnor och barn"? Har "Fredag morgon" hänt på riktigt? Och framförallt, vad har brorsan och hon för hemlighet i "Sjön"? 
Frida Hyvönens låtar väcker frågor. Äntligen behöver jag inte nöja mig med mina vänners spekulationer. Äntligen får jag ställa frågorna till upphovsmakaren själv. Hennes svar kan du läsa här.

MEST LÄST