Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

1/12
ANNONS ▼

Dansant fars på Vallarna

"Fler skratt än på flera år" - nostalgi och fräckisar går hem hos både publik och skådespelare.

I det gröna programbladet till sommarens fars på Vallarna skriver både producent Janne Andersson och skådespelarna Siw Carlsson och Mikael Riesebeck att årets föreställning har "genererat fler skratt under repetitionerna, än på flera år". Så när farsen Soldat Fabian Bom börjar klockan 18.00 på söndagskvällen är förväntningarna höga.


Idén är plockad från Nils Poppes film ”Soldat Bom” från 1948. Hur mycket ska man då prata om filmen, en kväll som den här? En del, såklart! Både Nils Poppes och Jojje Jönssons Fabian Bom jobbar som stins på en järnvägsstation och tar värvning för kärlekens skull. Vissa scener känns igen från filmen. Men i huvudsak kvällens föreställning något helt annat.

Det som är filmens stora behållning, en av dem i alla fall, är Fabian Boms nitiska punktlighet och prydlighet. Men det är inte genom att vara punktlig och prydlig Jojje Jönsson får flest skratt. Det är i stället när Jojje Jönssons Bom lånar några karaktärsdrag av den berömde Dag Otto – lite ängslighet och tafatthet till exempel – som Bom gör störst succé på Vallarna. 

Kvällens roligaste och mest färgstarka karaktär är Ulla-Britta Bom, en nyskriven roll som spelas av en Annika Andersson i högform. Men Mikael Riesebecks Furir Berglund utmanar henne om positionen. 

När de två samspelar, som i första akten där deras kärlek och längtan efter varandra manifesteras för första gången, blir ett plus ett tre. Att återberätta ett skämt är sällan en bra idé, så jag undviker det, men när Ulla-Britta Bom och Furir Berglund tar ett dramatiskt avsked bleknar de andra (mycket meriterade) skådespelarna i jämförelse. 

Ensemblen är ovanligt stor i år. Och föreställningen innehåller mycket musik och dans. Sara Axelsson, som kommer från musikalvärlden, får exempelvis ta ton i en duett med Annika Andersson och hela ensemblen koreograferas i en slow motion-dans på slutet. Oväntat, minst sagt! 

Siw Carlsson står som ett fyrtorn i det föränderliga och är både lysande och självklar i sin roll som Fru Hård. Det är på många sätt hennes hesa röst och barska karaktär som håller den här föreställningen rotad på Vallarna. De av publiken uppskattade under bältet-skämten påminner också om var vi är och i vilken tradition föreställningen spelas. Det är faktiskt när farsen går långt ifrån filmen den är som roligast. 

Så, levde föreställningen upp till programbladets högt satta förväntningar? Att ensemblen skrattade vid genomläsningen är förståeligt. Jojje Jönsson och Lars Classon har skrivit ett riktigt roligt manus. Siw Carlsson berättade att hon sällan skrattat så mycket på repetitionerna – vilket sken igenom på Vallarna i kväll. Vid en särskilt rolig scen mellan Siw Carlsson och Mia Poppe kunde inte Mia Poppe hålla sig för skratt. Och Mikeal Riesebeck har nog rätt när han säger att detta är den roligaste karaktär han har spelat på flera år. 

Föreställningen innehåller tillräckligt många Bom-referenser för att gå hem hos nostalgiker och tillräckligt många fräckisar för att gå hem hos buskispubliken. Det bäddar för succé även på turnén i höst, kan man ana. 

MEST LÄST