Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/8

En uppgörelse med kapitalismen

Ex-falkenbergaren Nina Björk har aldrig varit rädd för att gå emot strömmen.

I oktober 1918 gjorde matroserna på tyska krigsfartyg i Kiel myteri. De ville inte ställa upp i en planerad sammandrabbning med engelska flottan. Kriget var förlorat redan då.

En sjöman skrev i sin dagbok om händelsen att ”officerarnas auktoritet har försvunnit. Nu till slut, efter så många år, har de underordnade eldarna och sjömännen insett att ingenting, absolut ingenting, kan åstadkommas utan dem.”

Insikten att – de klarar sig inte utan oss – skulle sprida sig. Myteriet blev början på en revolution i Tyskland. Kejsaren avgick, militären förenade sig med folket, 100 000-tals människor demonstrerade, strejker bröt ut och socialdemokraterna kom till makten. Drömmen om ett socialistiskt samhälle började förverkligas.

Den gången slogs upproret ner. Men insikten att enda sättet för maktlösa människor att få makt är att gå samman, den kvarstår.
Det framhåller Nina Björk i boken "Drömmen om det röda", som med utgångspunkt från Rosa Luxemburgs böcker, artiklar och brev analyserar det kapitalistiska systemet och Marx teorier som Luxemburg i sin tur utgick ifrån.

Luxemburg föddes i Polen, utbildade sig i Schweiz och var främst verksam inom tyska socialdemokratin som författare, agitator och aktivist.
Hon menade att folkets aktiva deltagande i politiken var grunden till förändringar i samhället. Hon deltog i den misslyckade ryska revolutionen 1905, satt långa perioder i fängelse och var kraftfull motståndare till att socialdemokraterna stöttade Tysklands medverkan Första världskriget.

I protest bildades Spartacusförbundet av bland andra Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht.
Arbetare ska inte kämpa mot arbetare, socialismen är internationell, inte nationell, hävdade Luxemburg, som mördades 1919.

Den viktigaste frågan i kampen för ett jämlikt och rättvist samhälle handlar om ägande. Varför äger några mer än andra, om jorden är till för alla, frågar sig Björk och granskar det kapitalistiska produktionssättet vars kärna är att producera för vinst, inte för behov.
Vi fick politisk demokrati, men aldrig ekonomisk. Arbetarna vann mycket under 1900-talet, men ägandet förändrades inte.

Vi kan rösta bort regeringar, men inte de kapitalistiska villkoren som de verkar under. I politiken gäller en man en röst, men i den ekonomiska sfären är det förmögenhet och ägande som ger makt.
Det är tongångar som sällan hörs idag. Att diskutera marxism och kapitalism nu är kontroversiellt, men Björk har aldrig varit rädd för att gå emot strömmen.

Hon benar ut begreppen, är grundlig och tydlig, påläst, klok och engagerad. Och "Drömmen om det röda" är en viktig påminnelse om att förändring ligger i vår makt. Kapitalism är ingen naturlag.