Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

image - 1
Moayad Abou Zarad i Falkenberg. Han har klarat gymnasiet med glans, svenskan flyter på bra och högre studier väntar. Ändå är det bara två år sedan han kom till Sverige som flykting från Syrien.

Med drömmen ännu i behåll

Med en imponerande målmedvetenhet håller 20-årige Moayad Abou Zarad i Falkenberg på att förverkliga sin dröm. Men han har kvar ett mysterium att lösa.

För mindre än två år sedan var han tillsammans med sin pappa Mithkal och två syskon ännu på flyktens väg, då familjen gjorde som många andra: betalade flyktingsmugglare för att ta sig över Medelhavet till Europa.

– Om jag var rädd? Nej, jag ville förverkliga min dröm. Utan den var inte livet värt att leva, säger Moayad.

Europa blev målet, här skulle de återta den vardag som blivit omöjlig i hemstaden Dara i Syrien, en stad på cirka 100 000 invånare som redan i upptakten till det syriska inbördeskriget 2011 var under belägring när protesterna mot regimen brutalt slogs ned.

– Min pappa var barnläkare, men det blev omöjligt för honom att ens ta sig till jobbet, säger Moayad.

Han kommer från en välutbildad akademisk familj som hade ett gott liv före inbördeskriget och där även mamma jobbade - som chef för ett dagis. De bodde i en större bostad i sin hemstad.

Våren 2013 begav sig pappa Mithkal tillsammans med tre av barnen, dottern Malak och sönerna Malek och Moayad till Egypten. Tanken var att etablera sig där, och att mamman och ytterligare ett syskon skulle komma efter.

– Men för en utlänning var det omöjligt att hitta jobb i Egypten, berättar Moayad.

De blev kvar i några månader, men ville söka en framtid i Europa. Redan i det läget var det Sverige som hägrade. 3 000 dollar, ungefär 20 000 kronor, per person kostade det att skaffa sig en båtplats över Medelhavet.

– Vi var 150 personer på en fiskebåt i åtta dagar. Där fanns både barn och tre-fyra gravida kvinnor. Havet höll sig lugnt. Andra hade det värre, vi vet ju att liknande båtar kunde ta 300 personer, säger Moayad om båtresan.

Den 22 augusti 2013 steg de i land vid Syracusa på Siciliens östkust, mitt bland semestrande turister. Men Italien var bara en kort anhalt för dem och för flera andra på flyktingbåten. De ville vidare.

Det kostade ytterligare 1 000 dollar per person att sedan ta sig med buss till Sverige. Som asylsökande hamnade familjen på Lia Hof i Falkenbergs kommun, senare i en lägenhet i Gällared. De fick sina uppehållstillstånd och har där-efter hyrt en bostad i Falkenberg. I efterhand har också mamma Maha och lillebror Mohab kommit till Sverige och har återförenats med familjen. Två äldre syskon är dock kvar i Syrien.

Drömmen då?

– Ända sedan jag fick följa med min pappa till jobbet har jag velat bli läkare, och jag är nu antagen till läkarutbildningen i Göteborg, säger han.

Han nämner ett tiotal namn i tacksamhet, lärare på Falkenbergs gymnasieskola som undervisat honom och fintrimmat hans kunskaper för att han skulle nå sitt mål. I synnerhet har lärarna Elin Glamheden och Hanna Silvner betytt mycket.

Mycket kunskap hade han med sig från utbildningen i sitt hemland, men i Falkenberg har han kompletterat gymnasieutbildningen och snabbt lärt sig svenska – med högsta betyg.

Men det återstår ett mysterium för Moayad att lösa. Han tycker inte att han har knäckt den svenska sociala koden.

– Hur inleder man en kontakt för att verkligen lära känna en svensk?

Men nu väntar många år av läkarstudier, med gott om tid att även lösa detta mysterium – om det nu är ett sådant.

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR uppgår antalet flyktingar som lämnat inbördeskrigets Syrien till mer än 4 miljoner (av en befolkning på cirka 22 miljoner). Ytterligare 7,6 miljoner personer bedöms vara på flykt inom landet, för att undkomma nöden och striderna.

Den absoluta majoriteten av de syriska flyktingarna finns i Syriens närmaste grannländer. 300 000 har nått Europa.

Som flyktingkatastrof är denna den värsta på en generation, till antalet snart i nivå med den stora flykten under det afghanska inbördeskriget i början av 1990-talet.

En jämförelse: De jugoslaviska krigen på 1990-talet var Europas värsta flyktingkatastrof sedan andra världskriget: De ledde till att knappt 1 miljon människor flydde utomlands, och ytterligare cirka 3 miljoner drevs på flykt inom de jugoslaviska områdena.

MEST LÄST