Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Blev kända. Narkotikahundföraren Per-Olof Påhlsson och Lotta följdes med stort intresse av media. Här är teamet på Bromma i Stockholm, Sveriges Radio och Television följde dem i flera dar. Foto: Privat

Per-Olof var först med narkotikahund

När Per-Olof Påhlsson började på Tullen 1950 trodde han aldrig att en hund skulle bli en av hans bästa kolleger – och dessutom viktig för hela hans familj.

Länge gick Per-Olof som vanlig tulltjänsteman på kajen i Göteborg och bevakade fartygen så att inget olämpligt fördes in i landet. Han hann dessutom med fyra års tjänstgöring i patrullbil innan han en aprildag 1967 blev tillfrågad av sin chef om han inte kunde tänka sig att åka till Sollefteå och utbilda sig till narkotikahundförare.

– Jag blev överrumplad, men sa att först måste jag fråga min familj, hunden skulle ju bo hos oss.

Ingen i familjen sa nej. Tvärtom, dottern var överlycklig.

Per-Olof, kallad Lill-Pålle av sina kolleger, blev en av de fyra första tullarna i Sverige som utbildades till narkotikahundförare. I sex månader var han i Sollefteå och bekantade sig och tränade med de två hundarna Luger och Lotta.

– Chefen fick ombesörja så att vi fick sökobjekt, vi började med cannabis. Heroin och morfin var på den tiden inte aktuellt.

När utbildningstiden var klar fick Per-Olof ansvar för ett jätteområde. Från Hallandsås i söder till Värmland i norr och Jönköping i öster. Den hund han blev tilldelad var Lotta. Hon var bäst.

– Vi var mycket efterfrågade och massmedia visade stort intresse, berättar Per-Olof och visar en pärm full med tidningsklipp och foton.

– Jag och Lotta bodde i bilen den första tiden. Vi besökte flyplatser och tåg och det var fortsatt sökträning i Långsele.

Han och Lotta hittade narkotika i väskor, reservdäck och lite överallt. En kvinna påstod att det var p-piller hon hade i väskan, men efter ett tag erkände hon att det kanske inte var riktigt sant.

Lotta kunde hitta det mesta, till och med en stor kaka hasch som hade gömts i en trasselbinge i ett fartygs kemikaliestinkande målarbod.

Per-Olof och Lotta var med när Paul McCartney i Beatles och dennes fru Linda och resten i bandet åkte fast för narkotikainnehav och smuggling i början av 70-talet.

1972 gick hunden Lotta i pension. Bakkroppen orkade inte med allt hoppande och klättrande som jobbet krävde. Familjen, som älskade henne, fick behålla henne som familjehund.

In trädde istället labradoren Lucas, som Per-Olof arbetade med i fyra år.

– Sen var det min tur att sluta. Jag orkade inte mer, och en annan tullare tog över Lucas.

Det blev inre tjänst och 1983-1989 arbetade Per- Olof på tullen i Falkenberg innan han gick i pension.

Då hade han och hans fru Marianne, som han träffade redan i fjärde klass, flyttat från Göteborg till en liten gård i natursköna Krogsered-Åparp i Ätran.

– Då fick jag äntligen bli bonde på heltid, skojar han.