Efterlängtad möteslokal. Alla kvinnor och män som poserar för fotografen framför Södra ordenshuset vittnar om folkrörelsernas betydelse i början på 1900-talet.
Efterlängtad möteslokal. Alla kvinnor och män som poserar för fotografen framför Södra ordenshuset vittnar om folkrörelsernas betydelse i början på 1900-talet.

Ordenshuset som blev möbelaffär

ANNONS
|

I kvarteret Mästaren 10 (vid Drottning Blankas plats) ämnar Sjunde Himlen fastigheter AB uppföra ett nybygge som kommer att innehålla bland annat både bostäder, kontor och handel. Det blir på den plats som den gamla möbelaffären legat; som från början hette Möbellagret, och därefter EM-möbler.

Adressen är Östra Långgatan 89, och det var här som för 132 år sedan logen Leon Gambetta lät uppföra sitt ordenshus som fick namnet Södra ordenshuset. Det kan vara intressant med en historisk tillbakablick på den gamla fastigheten och godtemplarlogens verksamhet.

Redan i början på 1880-talet fanns stort intresse för bildandet av en nykterhetsloge i Varberg. Det var emellertid inte alla som såg detta med blida ögon; speciellt inte kyrkan och prästerskapet, som hade en avog inställning.

ANNONS

Men en loge kom i alla fall att bildas och 46 personer antecknade sig från början, därav sju kvinnor. Logens namn blev Leon Gambetta. Innan dess hade man haft fem möten på tio dagar. Arbetet med att få igång rörelsen gick trögt, och det gällde framförallt att få en permanent möteslokal. På nåder fick man bland annat några gånger hålla till i elementarskolans aula, men också på några andra ställen.

Så småningom fick man emellertid hyra en fast möteslokal i dåvarande Brunnshuset. Men en egen möteslokal var drömmålet för medlemmarna, som nu ökat i antal. En byggnadskommitté tillsattes, och efter två och ett halvt års verksamhet kunde man i mars månad 1883 inviga Södra ordenshuset, som det blev kallat, eftersom det bildats ytterligare en loge i stan i maj månad 1883. Denna, som fick namnet Halland, kom också att uppföra en egen möteslokal, som fick namnet Norra ordenshuset. Denna byggnad kom senare att bli Varbergs första Folkets Hus.

Torsten Rydell, som var ordförande i logen Leon Gambetta 1982, berättar då i Varbergs-EXTRA, att alkoholismen var mycket utbredd i Varberg på 1880-talet. Det fanns på den tiden 18 brännvinskrogar och fem andra utskänkningsställen i Varberg, som då endast hade 4 000 invånare. Drickandet var utbrett och ställde till mycket elände. Man kan då förstå att logen hade mycket att kämpa emot, berättade Rydell vidare.

ANNONS

Viktigaste delen var emellertid medlemmarnas utbildning i mötesteknik. Som exempel kan nämnas, att tre av logens medlemmar varit ordförande i Varbergs stadsfullmäktige. Dessa tre är handlanden Mauritz P. Lundh och riksdagsmännen Sven Larsson och Karl Bengtsson.

Rörelsen har även haft en viktig social uppgift, som exempelvis att vaka över sjuka ordensmedlemmar. Om man vägrade fick man betala böter till logen. Man fick också hjälpa till att återföra löftesbrytare till logen. En annan social verksamhet inom logen var införandet 1893 av sjuk- och begravningskassa för medlemmarna. Man kan se det som en föregångare till våra dagars moderna socialförsäkringssystem.

Möbelhandlare Aron Karlsson startade i början på 1940-talet möbelaffär på Prästgatan 27 i Varberg. Affärerna gick bra, och han behövde större utrymme för sin verksamhet. Han kom då överens med logen Leon Gambetta om ett byte av fastigheter. Året var 1949, och efter en genomgripande ombyggnad av Södra ordenshuset blev det en modern möbelaffär för dåtidens krav. Den drevs av familjen Karlsson i flera decennier innan nya ägare tog över verksamheten. På senare år har det varit tillfälliga hyresgäster, men nu väntar fastigheten på rivning för att lämna plats för nybygge av större format.

ANNONS
ANNONS