Musikproducenten som fått arbetsro i Varberg

Vägen har gått från syntpop via hårdrock och musikaffär, och det har krävts hårt arbete och mycket tålamod. Men Fredrik Larnemo har lyckats förverkliga sin barndomsdröm om en stor musikstudio i Varberg. Nu fyller han 40 år och trivs bättre än någonsin.

ANNONS
|

Fredrik Larnemo startade studion och skivbolaget Recordia 1989 och drev ett tag även butiken Musikmaffian. Butiken såldes för att satsa på studion istället, och nu har han försörjt sig som musikproducent i över 20 år.

När han var yngre jobbade han i princip dygnets alla timmar, men nu för tiden försöker han trappa ner en aning. Speciellt sedan dottern Desibel föddes för två år sedan.

Du börjar inte tröttna på att jobba med musik?

ANNONS

– Nej, snarare tvärtom. Jag jobbar fortfarande mycket, och det är fortfarande roligt. Musiken är mitt liv. Just nu är det dessutom mycket på gång och uppåt på alla sätt, vilket gör att det kanske känns extra roligt.

– Visst finns det svackor också, men jag tror att det är nyttigt att ifrågasätta vad man håller på med ibland, och våga vara självkritisk för att utmana sig själv och hitta nya vägar så man fortsätter att vara kreativ.

Hur kommer det sig att det blev musik från början?

– Intresset väcktes en dag på högstadiet och då förändrades allt. Jag lyssnade mycket på syntmusik då och under en musiklektion fick vi testa att göra syntljud själva.

– Det blev en aha-upplevelse för mig, och efter det tog musiken över. Mamma har sagt att jag var som förställd från den dagen. Jag tror också att man har starka behov av att uttrycka sig i tonåren, och musiken blev en bra ventil för mig.

Du tyckte bäst om tysta fester förut, är det så fortfarande?

ANNONS

– Haha, nej så är det inte längre. Men det är skönt att vila hörseln emellanåt. Jag var så totalt inne i jobbet när jag var yngre, och kunde inte ens lyssna på en skiva utan att analysera den. Men nu skiter jag i det och lyssnar bara. Jag trodde aldrig att det skulle bli så, men jag har väl coolat ner och blivit mer avslappnad helt enkelt.

Och vad lyssnar du på?

– Jag attraheras av nästan vad som helst, bara det är ljud. Jag är nog lite skadad. Fast barnskrik är jobbigt, och Desibel kan komma och vråla rakt in i mina öron. Men det är det värt!

Vad tycker du är roligast med ditt jobb?

– När jag får uppdraget att producera en hel platta. Någon som kommer in med en idé och en gitarr och säger ungefär ”Kan du förverkliga det här åt mig?” Och att få en nöjd artist som även funkar kommersiellt, så att han eller hon kan göra en ny platta. Det är det roligaste.

ANNONS

Och svårast?

– Man jobbar ju med människors drömmar och det kan vara svårt ibland. Alla ska slå världen med häpnad, men så blir det ju inte alltid.

Om du får välja ut någon stor händelse, yrkesmässigt eller privat, vilken skulle det vara?

– Yrkesmässigt var det nog när jag var med och spelade in Ulf Lundells ’Slugger’ och Martins ’Du är så yeah yeah’. Det hände mycket där under några år, och många artister är viktiga för mig. Men min dotter Desibel är det största som hänt mig. Hon slår allt. Hon gjorde att det kom något som är större än musiken, det var lite roligt, och jag har fått både distans till jobbet och bättre fokus när jag arbetar.

Finns det något drömjobb du skulle vilja göra?

ANNONS

– Att börja arbeta med långfilm - ljudlägga och spela in dialog. Jag har köpt utrustning, men det tar ju tid att etablera sig även där. Jag är inte så karriärinriktad längre, fastän jag jobbar mycket. Nu tar jag ett jobb i taget och då handlar det om att göra kunden nöjd.

Vad har du annars för framtidsplaner?

– Jag ska slappa mer. Eftersom jag jobbar mycket njuter jag av familjeliv och att vara ledig. Jag älskar att resa, men vill inte vara en degklump på stranden.

– Det funkar en vecka, sedan blir jag otålig och vill hitta på grejer. Min favoritstad är Tokyo. Ett myller av människor där jag kan bara kolla på folk och njuta av andras hets, för jag vet att jag kan göra precis vad jag vill med min dag.

Vad är viktigast i livet?

– Att vara lycklig. Sen kan det ju innebära att man är lycklig i sig själv, med familjen, eller att man har mycket pengar, snygg bil eller är atletisk.

ANNONS

– Det är ju lite upp till var och en. För mig är det att känna att man är på rätt spår, med både familj, vänner och jobb, och så känner jag nu.

– Men det är nog svårt att vara jättelycklig hela tiden, så är man hyfsat lycklig ska man nog vara förträffligt nöjd med livet.

Och hur känns det att fylla 40?

– Det känns bra. Mycket bättre än 30, det var jobbigare.

Vad önskar du dig?

– Att få mysa med min lilla dotter, det är det bästa som finns. Kanske nya fälgar till Mustangen också, haha. Och en flaska bra rödvin går alltid ner.

Född: 20 juli 1970 i Norrköping.

Bor: I Varberg sedan 1-årsåldern.

Familj: Sambon Elin och dottern Desibel, 2 år.

Gör: Musikproducent och lärare i ljudteknik.

Om sig själv: ”Nischad och nördig inom det jag håller på med. Jag är också målmedveten och har väldigt mycket energi, men även tålamod. Båda behövs ofta för att åstadkomma saker. Och så är jag tidsoptimist.”

Musikfavoriter: ”Ska jag välja en blir det Radiohead, men jag gillar nästan allt... Neil Young, Abba, Coldplay, Rihanna, 50 cent, Michael Jackson, och grunge när den vågen kom. Vad jag lyssnar på beror lite på sinnesstämning.”

Firar födelsedagen: Med familj och vänner.

ANNONS