Redan som 17-åring, mötte mamma sin stora kärlek Sven. De fick precis 70 lyckliga år tillsammans. Mammas drivkraft, intelligens, sociala finess, språkbegåvning, konstnärlighet i måleri, sömnad, batik och en gymnastisk ådra, har inspirerat oss och våra barnbarn till karriärer som musiker, skådespelare och en akrobat.
Modernt nytänkande, omtänksamt och engagerat tog mamma och pappa inte bara oss döttrar utan också våra vänner under sina vingar. Än idag möter vi elever som minns hur mamma både ingav respekt och lockade och inspirerade dem att lära.
In i det sista höll mamma igång sitt stora sociala nätverk med släkt, vänner, kursare från språkkurser eller sy-juntor. Spelglädje förgyllde alltid vårt hem, då vår musikaliska pappa lärde mamma spela gitarr.
Varje sommar packades en liten Renault 4L full med tält, madrasser, gasolkök för att sedan skumpa via autobahn och slingriga serpentinvägar över alperna, tills det varma medelhavet öppnade sin böljande varma famn i Italien. Vi fick uppleva nya kulturer och vad människors lika värde är. Inget var omöjligt. Vårt livsbagage fylldes med mod, lust, äventyr.
Hos oss fanns det alltid husrum, kakor, bullar, saft, pannkakor och sylt. Vi fick springa upp och ner, ut och in, åka tandemcyklar, moppar, leka teater, spela instrument och till alla barns förtjusning bli jagade av pappa med dragspelet i högsta hugg såväl som att lyssna på högläsning, spela som lyssna på klassisk musik, spela sällskapsspel, schack, eller bridge.
Föräldrarnas kärlek var helt unik, har inspirerat så många och kommer alltid att leva kvar inom oss.
In i det sista höll vi fyra ihop, tack vare Hallands sjukhus, Falkenbergs kommun, Tallgläntans kortis avd 3 som lät pappa och oss döttrar bo med mamma. Tack Trygghetslarm, Fabo och kommunens hemtjänst på Hjortsberg och Centrum som gjort och gör det så tryggt och fint för våra älskade föräldrar. Mitt i all sorg och chock har vi fått uppleva vården som allra bäst!
Döttrarna Lise Fogelklou, Göteborg, och Marianne Scheja, Stockholm