Dagens kåsör: Pernilla Skoglund
Dagens kåsör: Pernilla Skoglund

Det är bara att håva in

Augusti är förlåtande i sin natur.  Det är lite mindre krav. Lite mer förståelse och förlåt.

ANNONS
|

De där 26 graderna man krävde i juli, blir liksom så fullt tillräckliga redan vid 21 grader.

Spricker det upp två timmar, räcker det till en hel dag.

Det trillar förlåtande plommon, nästan rakt ner i handen på en.

Och allt det där man jobbade med hela försommaren, sådde, slet bort rötter, grävde ner dahlialökar, kan man bara håva in.

Som silverglänsande makrill, alldeles fullt sprattlande i nätet.

Fast man står där med ett fång dahlior istället.

Och trots att det blev den svalaste juli på 38 år, så är augusti förlåtande nog att bjuda på, om inte överdådiga fester i form av 25 grader i vattnet, högtryck och sammetsnätter, så i alla fall ett brusande augustihav, med nästan 20 grader i vattnet.

ANNONS

Med stadiga vågor, som lyfter en, virvlar runt, lättar hjärtat om det är tungt och smeker en över huden och liksom säger förlåt.

Förlåt att sommaren inte blev så mycket, inte så varm, inte så evig, inte som ni alla längtade efter.

Det blev mer som ett fika med en god vän, som man ser alldeles för sällan.

Men när man väl ses, så är det underbart.

Det är alla sinnena öppna och kaffe och en kram och allt är som det brukar.

Fast att man inte setts så mycket.

I år.

Just den här sommaren.

Men ändå. Nu håvar jag in.

Jag och lillasyster åker och badar och kastar oss i omgångar i augustivågorna.

Tumlar omkring som glänsande makrill.

Känner oss som nåt på 8 år igen.

Blir alldeles upprymda och funderar på det exakta ordet för att beskriva hur det känns där i vågorna.

Lillasyster går i och badar igen. Jag ligger kvar och blir varm av solen.

Låter tankarna vandra.

Så kommer jag på det. ”Trollbunden! Så känns det när man badar i de där stora vågorna!”

ANNONS

Och just då kommer lillasyster upp, alldeles glänsande av alla vattendroppar och säger att hon kommit på hur det känns: ”Som om man är förhäxad!”

Och så har hon ett alldeles vilt, upprymt uttryck i ögonen.

Sen går jag i igen.

Står där i det brusande augustihavet och njuter av fångsten.

Samlar ihop nätet, och ser att jag fick i alla fall minst tio förtrollade dopp.

Känner att jag fick träffa den där goda vännen.

Känner att jag fick träffa sommaren.

I år igen.

ANNONS