Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

En världsreporter på snabbvisit i Grimeton

Ingenstans på jorden rör världsreportern Daniel Alling sig mer hemtamt än i lilla Grimeton på den halländska landsbygden. När vi tar honom med på en nostalgitripp till bygden där barn han lekt vet han precis vad gårdarna heter och vilka som bor där. - Den här vägen har jag cyklat många gånger till fotbollsträningen. Och där bodde "Ivar i Boa". Och där borta ligger Grimåsaberget...
Sveriges Radios korrespondent i New York anländer ett par minuter före avtalad tid till vårt möte. Han är på snabbvisit hos mamma Birgitta och pappa Bertil på Nyhemsgatan i Varberg och har köpt en stor pappersmugg med kaffe på vägen till HN:s redaktion.
I ett mejl från andra sidan Atlanten några dagar tidigare har han uttryckt viss tveksamhet till att bli intervjuad eftersom han är rädd att folk kan uppfatta honom som "en som tror att han är något".
Även om försynthet är ett utmärkande drag hos syskonen Alling präglas de i lika hög grad av sunt förnuft och naturlig öppenhet. Därför är inte Daniel sen att tänka om och som den yrkesman han är inser han så klart att det finns en lokal journalistisk poäng i att Sveriges Radio har hämtat sin röst i New York från Grimeton.
- Att vara korrespondent i USA är ett fantastiskt roligt jobb men det är slitsamt och definitivt inte så glamouröst som folk kanske tror, säger han.

Journalistyrket lockade Daniel redan när han som grabb låg hemma i Grimetons prästgård och lyssnade på praktiskt taget alla sändningar från Radiosporten. En av favoriterna var Mats Strandberg som redan då smattrade resultat och gjorde intervjuer i en aldrig sinande ström. Att de båda en dag skulle bli kollegor och spela tennis mot varandra på fritiden fanns på den tiden inte ens i fantasins värld.
En annan Strandberg blev annars den som fick journalistfröet att gro på allvar. John Strandberg, numera pensionerad efter många år på HN, tog i mitten av 1980-talet med sig Daniel på ett reportage i Stockholm och gav honom en lockande inblick i yrket.
- Han arbetade på tidningen Dagen då och gjorde bland annat en grej på högvakten vid slottet. Jag var nog 15 år och tyckte hans jobb verkade jättespännande.

Ändå vågade Daniel till en början inte ta steget fullt ut. Efter studenten 1989 på PS-gymnasiet och avklarad militärtjänst pluggade han några år i Uppsala. Där utbildade han sig till SO-lärare och tog dessutom en fil kand i statskunskap.
- Men jag kände hela tiden att det ju var journalist jag ville bli och började därför hösten 1996 på journalistlinjen vid Skurups folkhögskola.
Praktiktiden skulle han egentligen gjort på Sydsvenska Dagbladet men hur det nu kom sig fick han i stället göra den på P4:s Stockholmsredaktion. Där gjorde han uppenbarligen så bra ifrån sig att han senare erbjöds ett sommarvikariat.

Sedan dess har han vigt sin röst åt etermedia. Efter P4 Stockholm väntade två år på Radio Västmanland i Västerås. Därefter blev det ett års TV-jobb på Tvärsnytt i samma stad innan Daniel år 2000 tog plats på Radiosporten i Stockholm. Året efter fick han fast anställning.
- Eftersom jag alltid varit sportintresserad var det ett mål att komma till Radiosporten. Där har jag fortfarande min anställning och tycker det är fantastiskt roligt att jobba med sport. På Radiosportens redaktion finns också en närhet till garvet som jag uppskattar. Det är inte hela världen om man råkar säga fel någon gång. I en sportsändning kan man rätta till en felaktighet med glimten i ögat. Det är inte alltid man kan det i andra sändningar.

Förra våren utsåg Sveriges Radio bland 40-talet sökande Daniel Alling till sin nye korrespondent i New York efter Sara Stenholm. Att han redan känt på hetluften i Bangkok under sex veckor samt bevakat valrörelsen hemma i Sverige vägde tungt i vågskålen.
- Jag kan inte tänka mig ett mer intressant land att bevaka de närmaste åren än USA. Att det är presidentval i år utgjorde ju en extra lockelse.
Hittills har Daniel intervjuat både Barack Obama och John McCain och hoppas kunna komma med fler framöver. Hillary Clinton väntar han fortfarande på att få rikta mikrofonen mot.
- Vem som blir ny president är svårt att säga eftersom det återstår flera primärval. Både Hillary Clinton och Barack Obama ligger bra till men John McCain ska definitivt inte underskattas.

Arbetet i New York innebär att Daniel har jour praktiskt taget dygnet runt. Han måste hela tiden vara påläst och uppdaterad och brukar börja dagen med att läsa New York Times, USA Today och Wall Street Journal till frukost. Han står i ständig kontakt med redaktionen i Stockholm och berättar vad han kommer med till de olika sändningarna. Lika ofta hör hemmaredaktionen av sig och ber honom bevaka någon speciell händelse.
- Visst är det ett tufft jobb men jag trivs med det. För att orka motionerar jag nästan dagligen och har till och med en personlig tränare, berättar han.

Sveriges Radios kontor i New York ligger på Manhattan och rymmer både studio och en liten lägenhet som korrespondenten bor i. Någon mer anställd finns inte på kontoret.
- Jag får sköta allting själv men det går bra eftersom man lär sig det tekniska ganska snabbt. Ibland kan arbetet kännas lite ensamt men jag lider ingen social nöd utan träffar då och då andra korrespondenter och dessutom har jag några svenska kompisar i New York. Jag är även med i en kör, Grace Choral Society, på Broadway.

Som utrikeskorrespondent har Daniel varit med om många händelser som han sent ska glömma. Ett exempel är när han sommaren 2006 var tillfällig korre i Asien och kom till Mumbai i Indien för att rapportera om bombdåden på pendeltågen där.
- Då krävde en man som saknade sin bror och svägerska att jag skulle gå ut med hans telefonnummer i svensk radio. Han visade foto på dem och sade: "Please, it´s an emergency".

Hur länge Daniel blir kvar i New York vet han inte. Kontraktet löper ut i juni 2009 och eventuellt återvänder han till Sverige då.
- Men det är inte säkert. Som det känns nu hoppas jag kunna förlänga kontraktet med ytterligare ett år eftersom det skulle vara synd att behöva åka hem när jag väl blivit varm i kläderna och inkörd på jobbet.