Marianne föddes i Kungsbacka den 7 januari 1942. Första åren bodde vi i Åsa, därefter i Kållered för att 1953 flytta till Falkenberg. I Falkenberg fick Marianne många ”goa” vänner, från tonåren sådana som hon under alla år höll kontakt med.
Efter realexamen arbetade hon på Falkens Bryggeri, Årstads polisdistrikt samt Länsstyrelsen i Halmstad innan hon 1962 började på SAS kontor i Göteborg. En dag läste hon en annons från Pan American Airways, de sökte svenska flygvärdinnor. Hon svarade, intervjuades och fick jobb i USA. Om det gick att läsa i en liten artikel i HN.
Marianne var i många år stationerad i San Fransisco och flög turer till Asien, Sydamerika och jorden runt. I slutet av 70-talet flyttade hon till New York, därifrån blev det mest flyg till Europa, Sydamerika, Afrika, Mellanöstern, Indien och Ryssland.
På 80-talet hade hon tjänsten som ”purser”, hon var chef för kabinpersonalen och säkerheten i kabinen. Tyvärr gick Pan Am i konkurs slutet av 80-talet, nästan hela hennes pensionssparande försvann med konkursen, då bolagen hanterade dessa pengar. Men Marianne hade skapat sig ett gott namn i bolaget och var en av de anställda som Delta Airways ville ha när de övertog Pan Am.
Marianne var en unik person och flygvärdinna som satte service till resenärerna högt. Vilket jag kan konstatera efter att ha ”gått igenom” hennes efterlämnade vykort, brev och visitkort.
Varje år så länge våra föräldrar levde kom hon hem till Falkenberg två gånger om året. Det var familjen och ungdomsvännerna som hon ville träffa. Trots 50 år i USA så talade hon genuin ”falkenbergska”, det fanns inte ett enda svenskt ord hon glömt.
Våren 2016 kände hon sig inte bra. Vid läkarbesök konstaterades cancer i livmodern. I juni blev hon opererad och under hösten fick hon cellgiftsbehandling i New York. Februari 2017 var hon hos oss och, trots peruk, var hon samma glada humoristiska Marianne.
Hon åkte tillbaka till New York en tid, men kom i juni åter till Falkenberg, till sin lägenhet i Laurentiushuset på Holgersgatan. Där hade hon fått nya underbara vänner och grannar, som hon älskade att sitta på gården i solen och prata med.
Men, sen gick det ganska fort. Lasarettsbesök, cancern hade återkommit, hon var inlagd på Sjukhuset i Varberg i omgångar, ändå var hon hela tiden på gott humör och höjde sjukhuspersonal, sjukvården och hemtjänsten till skyarna.
Till nästa år hade hon bestämt sig för att flytta permanent till Sverige. Vi skulle åka över i september och förbereda försäljning av lägenheten, flytt av egendom och allt annat som behövs göras.
Marianne var en person som likt författaren Fritjof Nilsson Piraten helst sköt upp allt till morgondagen. Måndagen den 14 augusti gjorde sjukdomen henne okontaktbar. Hennes närmaste, vakade hela dagen, läkaren menade att nu är hennes liv slut. Men även slutet sköt hon upp till morgondagen. Marianne avled klockan 00:09 tisdagen den 15 augusti. Syskon, släkt och vänner, vi alla saknar henne mycket.
Brodern Göran Höjner, Falkenberg