Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

ullaany.jpg
Ulla Ardermark Paulsson.

Hög chef får massiv kritik av poliser

”Bara piska och inga morötter.” Kritiken hårdnar mot Hallandspolisens ledning. – Vi älskar vårt jobb. Men vi mår jävligt dåligt på jobbet, säger poliser som vi träffar.

I förra veckan stämde vi träff med tre poliser som säger sig dela åsikterna med många kolleger. De tre polisernas erfarenhet i yrket varierar från några år upp till decennier och deras titlar går från polisassistent och uppåt i rang. De vill inte gå ut med sina namn och är, som många andra kritiska poliser, rädda för att kännas igen mellan raderna.

– Många är oroliga för repressalier, säger en av männen som jobbar inom ordningspolisen.

Han förklarar att avståndet har vuxit mellan ledning och personal. Även om kritiken förs fram mellan medarbetare och chefer på mellan-nivå så upplever han inte att den tar skruv högre upp.

Landets högsta svarsfrekvens i den nyligen presenterade medarbetarenkäten och landets mest missnöjda poliskår är faktum som inte kan förringas. Poliserna vi träffar enas om att ett ”antikt ledarskap” och felprioriteringar skapar misstro från allmänhetens sida. Hallänningarna har fått en snedvriden bild av polisens arbete och det är länspolismästare Ulla Ardermark Paulsson som är problemet.

– Hennes ledarstil är föråldrad och har ingenting med polisens värdegrund att göra. Det handlar inte om en dialog utan en monolog, säger en av männen.

– Det gäller bara att rätta in sig i ledet, säger kollegan.

De nationella målen är en sak, menar kollegerna. Men de lokala målen har lagt ännu mer fokus på mängdbrott och mätbara mål. En felprioritering som tär på andra viktiga uppgifter.

– Allt handlar om statistik. Genom att jaga vardagsbrott får vi mindre resurser att arbeta mot den verkliga brottsligheten, säger polisinspektören som är trött på att jaga ”Svenssons” för ringa trafikföreteelser.

Våra poliser säger att ett problem är de lokala målen som ligger utöver de nationella. Det kan bli felsatsningar när mängden är i fokus, inte resultaten. När siffrorna lyser röda är det bara att leverera. En vältrafikerad väg i rusningstid ger fler att kontrollera. Men frågan är hur många rattfyllerister som åker fast. Det ingår inte i målet.

– Det är bättre för statisti-ken att bötfälla en bilist som kör 55 kilometer i timmen på en 50-väg än att jaga en tjuv eller göra ett större tillslag, säger en uppgi- ven polisassistent om jobbet som inte är vad han väntat sig.

Han tycker att insatserna är missriktade och målen fungerar som en piska.

– Ska vi leverera ett visst antal ringa narkotikabrott så är det bara att gå till torget. Det känns ibland som att det är samma missbrukare som plockas in om och om igen, säger han.

Tidningen har försökt nå Ulla Ardermark Paulsson, utan resultat. Hennes kollega i ledningen svarar i hennes ställe.

– Ulla är en duktig chef och en bra ledare, säger stabschef Lars Heimbrand.

När det gäller målen så står han bakom dem. Resultat syns i färre döda i trafiken och färre misshandelsfall, enligt Heimbrand. Målen är framförhandlade.

Både från fackligt håll och från ledningen får vi veta att en oberoende grupp ska granska medarbetarenkäten. De båda parterna invän- tar resultatet innan de kommenterar vad missnöjet beror på.

MEST LÄST