Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Image - 1
Bild: Marcus Ericsson/TTFår vård. Ett barn undersöks av volonterande läkarstudent på centralstationen i Rostock. Borde alla nyanlända hälsoundersökas undrar insändarskribenten och får svar av sittskyddsläkaren.

Görs det hälsokontroller av nyanlända flyktingar?

Till Sverige kommer många flyktingar från olika delar av världen. Det är viktigt att dessa tas väl omhand och erbjuds plats på förskolor, skolor och arbetsplatser så snart som möjligt. Jag är dock orolig att många av dem kan vara smittbärare av farliga sjukdomar som tuberkulos, mässling, hiv, gulsot med mera.

Innan de placeras ut i någon verksamhet är det därför mycket viktigt att de genomgått utförliga hälsokontroller och har fått behandling för eventuella sjukdomar. I annat fall kan de sprida smitta vidare i den verksamhet de placerats ut i. Hur är läget i Halland? Genomgår alla nyanlända obligatoriska hälsokontroller innan de kommer ut i förskolor, skolor och arbetsplatser? För mig och sannolikt många andra är denna fråga mycket viktig och vi behöver ett klart och lugnande besked från er som ansvarar för denna fråga.

Orolig

Svar

från Smittskyddsläkaren.

Risken för smitta från flyktingar till den svenska befolkningen är fortsatt låg. Det finns i dag ingen ökad risk för smittspridning på skolor, förskolor eller arbetsplatser. Folkhälsomyndigheten och Smittskydd Halland följer kontinuerligt smittläget. Sedan flyktingströmmen från Mellanöstern började 2012 har det inte skett någon smittspridning till den övriga befolkningen. Dessa länder har haft en fungerande sjukvård och vaccinationsprogram fram till krigsutbrotten. Uppföljningen visar också få smittbärare hos de undersökta, inklusive av tuberkulos. Bärarskap av resistenta bakterier och vissa tarmparasiter är vanligare, därför att de är vanligare i andra länder än i Sverige. Men dessa sprids i princip bara i nära familjesituationer. Sjuklighet och infektioner är beroende av flyktingarnas kulturella ursprung. Därför är vissa smittor inte vanligare bland asylsökande än i inhemsk befolkning. Hit hör könssjukdomarna och hiv.

Tillstånd som sår-, tarm- och luftvägsinfektioner orsakade av vanliga virus och bakterier är de vanligaste orsakerna till sjukdom hos flyktingar, inte minst beroende på trångboddheten.

Alla flyktingar erbjuds och har rätt till hälsoundersökning enligt internationella överenskommelser. Kapaciteten att klara undersökningarna i Halland byggdes ut och fördes närmare boendena under förra årets snabbt ökande flyktingström. Nu kommer de allra flesta gärna för samtal om hälsotillståndet. Då tas smittprover.

De asylsökande har också rätt till den sjukvård som av medicinska skäl inte kan skjutas upp, till exempel behandling av akuta infektioner.

Enligt sjukvårdslagstiftningen är det frivilligt att delta i hälsoundersökningar. Ingen kan därför tvingas eller heller utestängas från samhället. Men barn prioriteras alltid för bedömning av hälsan och för de fortsatta vaccinationerna. De fångas upp först på boenden, vidare på barnavårdscentraler och i skolhälsovården, förutom i sjukvården vid akuta besvär.

Den svenska befolkningen har en mycket hög skyddsnivå mot de viktiga sjukdomar som vi vaccinerar alla mot. 98 till 99 procent av våra barn har detta skydd redan vid två års ålder. Ingen risk finns därför för stora utbrott av barnsjukdomarna mässling, röda hund och påssjuka. Ovaccinerade barn kan löpa risk för dessa barnsjukdomar. Erfarenheten är dock att bara enstaka fall har förekommit bland flyktingar i Sverige.

En av de viktigaste förebyggande åtgärderna mot smitta är att boendena för asylsökande ger dem förutsättningar för att hålla en normal och god personlig hygien.

För Region Halland

Mats Erntell

Smittskyddsläkare

MEST LÄST