Falkenbergsrevyn är en fest för ögat

Med snyggare kostymer än någonsin och en ordlös balett som oväntad höjdpunkt får årets Falkenbergsrevy tummen upp.

ANNONS
|

I år var skillnaden mellan de bländande sångnumren och de blekare sketcherna något större igen, så "Nymålat" når inte riktigt upp till "Mitt i smeten" från 2014.

Den nyaste medlemmen Andreas Sköld har på allvar vuxit ut som den stora manliga stjärnan och har särskilt god kemi och tajming ihop med Eva-Lotta Bernström.

Med Bengt Ivarsson som komisk motor i flera av sketcherna märks Håkan Runevad huvudsakligen när han imiterar olika dialekter, pratar danska eller bryter på polska.

Lena Peterssons fina röst utnyttjas förstås, även på morpekanska, och Liselotte Johansson får visa sin bredd. Musiken är som vanligt oklanderlig och det är bara att lyfta på hatten åt kapellmästaren Bernt Bengtsson (bas och gitarr), slagverkaren Beppe Wackelin och multiinstrumentalisten Bertil Schough (som inte roade med något eget solonummer i år).

ANNONS

Falkenbergsrevyn har tack vare sin enorma proffsighet höjt förväntningarna hos publiken och satt rejäl press på sig själva. Ett extra plus i år tycker jag att kostymer och peruker ska ha. De överträffas inte i showerna i Stockholm, som det förresten skämtas friskt om i årets revy.

Allra bäst i "Nymålat" är när Tjajkovskijs balett "Svansjön", med koreografen Emelie Hag Sandelius hjälp, blir till "Östersjön" – en obetalbar tolkning av den senaste ubåtsjakten.

Så bra var årets 24 revynummer:

1. Nymålat (melodi: "Rockin' Robin)

Svängig välkommen-låt i dansbandsstuk, med färger som återkommande tema i texten. Smart, dubbeltydig hänvisning till "roller" (på scen och som man kan måla med).

2. På tapeten

Djärv början med ett nummer utan skrivet manus. Redan förra året testades improvisation som humorteknik och även nu hoppas jag att premiärens utfall inte är ett genomsnitt för säsongen. I kväll får nämligen Andreas kämpa för att driva Håkan framåt. Det verkar som om herr Runevad desperat försöker tänka ut kul saker om stormen Gudrun och just därför låser sig. Teatersportgurun Keith Johnstone menar tvärtom att man aldrig ska försöka vara rolig eller unik, utan alltid ta det första som dyker upp helt ocensurerat i skallen. Att ha en dagfärsk tidningsartikel som start ska ge stabilitet, som när Hasse Alfredson fick veta ämnet för dagens "Lindeman" en timme i förväg. Jag applåderar i alla fall Falkenbergsrevyns mod att försöka sig på denna svåra konst. Håkans sång var en lyckad avslutning oavsett om den var påhittad i stunden eller ej.

ANNONS

3. Attefall i alla fulla fall ("Tobakshandlarvisa")

Sång om allt som ska få plats i ett pars nya Attefallshus. Blir kul genom de kreativa kostymerna och längdskillnaden mellan Eva-Lotta och tvåmeters-Andreas.

4. Mitt i naturen

Sketch om två stockholmare, Lena och Håkan, som ska inventera vargar och bara har åkt till Hässelby, en bit utanför stans centrum. Efter ett par dåliga ordvitsar skräms de iväg av Bengts skogsarbetare.

5. PRO-test ("Kolla kolla")

Nationalteaterns 70-talsprogg livar upp första akten och passar perfekt när ett gäng pensionärer sjunger om att de har koll på Instagram och hellre dricker champagne än te. Bra smink och fina peruker, och som bonus bjuder scenteknikern och statisten Kasper Holm på lite gymnastisk akrobatik.

6. Och vinnare är

Uruppförande av en monolog som den rutinerade manusförfattaren Staffan Bjerstedt i Västerås har skrivit till Andreas, som ju är därifrån. Idén om en gala där administratörer får pris för årets insatser är lysande och lite bättre än själva slutresultatet.

7. Östersjön ("Svansjön")

Enda numret i årets revy som är helt ordlöst, men ändå rymmer en hel berättelse. Koreografen Emelie Hag Sandelius korsar Tjajkovskijs balett "Svansjön" med den senaste jakten på ryska ubåtar i svenskt vatten. Med sträckta ben och stenansikte gör Bengt den vita svanen, befälhavaren som leder den svenska insatsen. Egentligen inte särskilt komplicerat, men så ovanligt att det blir första aktens givna höjdpunkt.

ANNONS

8. Tretton procent

I den andra inköpta texten av Staffan Bjerstedt spelar Andreas och Lena två Sverigedemokrater som inte kan räkna. Rappt, aktuellt och halvkul.

9. Killar i kilt ("Scotland the brave")

Skottlands omröstning om självständighet från Storbritannien (där 55 procent sa nej) illustreras av sång till Beppes virvelkomp, istället för den brukliga säckpipan. På nytt snygga kostymer och skägg, och en kul, ekivok avslutning.

10. Känsla för feminism

Dialog i badkaret mellan ett par spelade av Lena och Bengt. Känns inte helt färdig och saknar tydlig riktning. En av flera sketcher som hade vunnit på att kunna hängas upp på en aktuell händelse eller verklig person, precis som många av låtarna.

11. Det svänger ("All about the bass")

En glad och tidlös låt och basen och andra instrument. Bernt är välförtjänt i centrum och den höga musikaliska nivån gör att numret blir mer än bara ett mellanspel.

12. Skjul på hjul

Sketch om en svindyr husbil. Någon enstaka lustifikation, men mest som att koka soppa på en spik. Slutet anas flera mil i förväg.

13. Disneyklubben ("From all of us to all of you")

Härlig aktfinal med Andreas som Stefan Löfven i Benjamin Syrsas skepnad. Att utgå från någon av scenerna i tv-klassikern "Kalle Ankas jul" är ett beprövat knep, men har hämtas bara melodin till en sång där statsministern presenterar sin regering med kulturministern Alice Bah (Lena), som ju har ett förflutet i tv-programmet "Disneyklubben", försvarsminister Peter Hultqvist (Håkan) som Nalle Puh, finansminister Magdalena Andersson (Liselotte) som Robin Hood, samt Miljöpartiets språkrör Åsa Romson (Eva-Lotta) och Gustav Fridolin (Bengt) som Piff och Puff.

ANNONS

14. Swing it, Alice (fyra låtar)

Andra akten inleds med en jazzig mjukstart när Bertil, Lena och Bernt hyllar bortgångna Alice Babs i Swe-Danes anda med mest ordlös scatsång.

15. Vattnet har gått

Under en cykelfest i en villa med vattenläcka blir det förvecklingar när hustruns mamma anländer och flera personer misstas för att vara andra. Hela ensemblen är på scen när ett av årets roligaste talnummer blir som en hel scenkomedi i miniformat, precis som den inköpta sketchen "Farsinerat" från Falkenbergsrevyn "Kärleksfeber" 2009.

16. Smart så det förslår ("Avundsjuk")

En sång där moderaten Anna Kinberg Batra (spelad av Liselotte) än en gång får äta upp sitt uttalande från 1998 att "stockholmare är smartare än lantisar". Flera påhittade, inflyttade storstadsbor får också ångra sig och växlar då till sin ursprungsdialekt. Man kan väl lugnt säga att det inte är första gången som Nanne Grönvalls låt används i en revy.

17. Larmet går

Äntligen ett lokalt nummer, där Bengts packade rånare försöker erkänna för polisen i Falkenberg, men bara kopplas vidare till Halmstad. Ett samhällsproblem tillskruvat med mer absurd humor än elak satir.

18. Det ska vi fira ("Matrimony")

En väl oförarglig, men mysig sång om allt som kan firas – typ bananflugans dag.

ANNONS

19. Hela Sverige ska leva

Håkan, Andreas och Eva-Lotta ger oss en överdos av dialekter i en rundresa genom Sverige, som kanske borde nöjt sig med tre stopp och valt bort Värmland eller Dalarna. Roligt även om norrländskan spretar ordentligt i den inledande och aningen för långa delen. Bra slut!

20. Klimatsmart ("Undantag")

Bo Kaspers loungepop växer på två plan, när Lena och Andreas sjunger med Beppe som kör. Först när man hör den fina texten om hur hjälplös man kan känna sig när man vill förbättra miljön ("Vad spelar det för roll, när stora världen saknar koll") och sedan när alla tre börjar steppa. En kul överraskning. Och det är lätt att skriva under på slutsatsen: "Är vi fler kan vi göra mer".

21. Viktiga råd och rön

Bengts gubbe får inte en syl i vädret när hustrun (Eva-Lotta) tjötar om sjukdomar med en sköterska (Liselotte). Blir rätt enformigt i längden. Jag skrattade bara till när jag tyckte att hon sa att de hade provat "Giktväktarna" som bantningsmetod, men jag hörde nog fel…

22. Årskavalkaden (14 olika melodier)

Som alltid en höjdpunkt, där flera av verserna om aktuella händelser hade kunnat byggas ut till enskilda nummer. Fotbolls-VM, nollräntan och kyrklockornas ringande mot Svenskarnas parti tas upp, liksom trängselskatten i Göteborg ("Knö dig in" förstås). När pridefestivalen hyllas med ett "HBTQ Falkenberg" till "2-4-6-8 motorway" klappar publiken genast takten.

ANNONS

Låtvalen imponerar, som när Robban Brobergs "Båtlåt" används till texten om att Åsa Romson använde giftig bottenfärg och att "Främling" handlar om att den forna nydemokraten Bert Karlsson blir rik på flyktingförläggningar ("Jag tjänar klöver på dem som behöver ett hem").Eller när skäggtrenden blir "Hår i hela ansiktet" istället för "Slå mig hårt i ansiktet" och att färjan i Varberg står "still" till Roy Orbison-melodin med samma namn.Nakenprotesten mot Reinfeldt i Almedalen avhandlas också, men där tycker jag att textraden "Med en byst så slapp och trist, kom en Femen-aktivist" faktiskt är rätt slapp och trist.

23. Knorrigt värre

Kläder och behåring gör att Håkan och Eva-Lotta prickar schablonbilden av hur danskar ser ut. Språket sitter också som en smäck när de spelar två danska grisbönder som söker tillstånd för djurhållning i Sverige hos Andreas på Jordbruksverket. En lyckad kombination av ett aktuellt ämne och utflippade figurer, som ibland brister ut i sång.

24. Finaldax ("September")

Traditionell avslutning med en tack och hej då-sång, där texten handlar lite om hur revyn skapas. Titeln på originalmelodin av Earth, Wind & Fire får en snygg koppling till revyn genom att september också är månaden när aktörerna åker på en manusskrivarresa utomlands.

Producent och manus: Magnus Wernersson. Regi: Björn Holmgren.

På scen och manus: Liselotte Johansson, Eva-Lotta Bernström, Lena Petersson, Andreas Sköld, Bertil Schough, Håkan Runevad, Bengt Ivarsson, Beppe Wackelin och Bernt Bengtsson (även kapellmästare).

Koreografi: Emelie Hag Sandelius. Regiassistent och sufflös: Maja Danielsson. Scenografi, ljus & projektionsdesign: Fredrik Dillberg. Peruk och mask: Tiina Bengtsson. Kostym: Pia Granbom. Sömnad: Caroline Eriksson. Scenmästare: Hans Karlsson. Scentekniker: Martin Lindqvist och Kasper Holm (även akrobatisk statist).

ANNONS