Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Följ djurskyddslagen!

Djurvälfärd. Det hårda regelverket är en svensk konkurrensfördel. Därför får lagstiftningen inte vara en pappersprodukt.

Varför slipper djurplågare undan, trots att vi har en av kanske världens strängaste djurskyddslagstiftning? Det är en befogad fråga när fall av brott avslöjas och djurägaren ändå undkommer rättvisan. Fallet med den halländska kvinna som HN skriver om i dag är självfallet extra uppseendeväckande eftersom vanvården varit så grov.

När Kalla Fakta nyligen nyligen skildrade brister i efterlevnaden av svensk djurskyddslagstiftning fick fallet stor uppmärksamhet, i synnerhet som åklagaren uppgav hög ålder (75 år) och avsaknad av tidigare domar som ett skäl att undgå åtal. Även äldre kan förstås begå grova brott och bör kunna dömas för det – under förutsättning att de kan betraktas som tillräkneliga. Därför är det utmärkt att länsstyrelsen begärt en överprövning av ärendet.

När djur utsätts för lidande till följd av att olika aktörer, såsom djurägare, bönder, transportörer eller slakterier inte tar sitt ansvar, finns goda skäl att förvänta sig att felen leder till påföljder.

Djurskyddsinspektörer på såväl länsstyrelser som Livsmedelsverket, har dock enligt Kalla Fakta haft anledning att förtvivla över åklagarmyndighetens hantering. De upplever att deras anmälningar och expertutlåtande inte tagit på tillräckligt stort allvar. Det är illavarslande av flera skäl. För det första finns då risk att nya brott begås. För det andra är den ambitiösa lagstiftningen, som svenska politiker stolt brukar lyfta fram som ett föredöme i den europeiska djurskyddsdebatten, föga värd om den sedan inte efterlevs.

Djurens välfärd är ett signum för svenska bönder och allt fler konsumenter värdesätter detta. Intresset för matens ursprung växer. Och fler vill köpa svenskt och närproducerat, inte minst med hänvisning till goda produktionsförhållanden på svenska gårdar. Därför är det extra viktigt att det fåtal mindre nogräknade aktörer som finns i branschen snabbt kan avslöjas.

Sedan länsstyrelserna tog över djurskyddstillsynen upptäcks fler brott mot djur. Förbättrat informationsutbyte med de veterinärer som inspekterar vid slakterierna för Livsmedelsverkets räkning har dessutom givit länsstyrelsen bättre indikationer på vart de kan behöva rikta sin kontrollverksamhet. Halland är ett djurtätt län, där länsstyrelsen dessutom gör många planerade besök.

För bara några år sedan fick länsstyrelsen kritik för att man, på grund av brist på resurser, inte agerade snabbt nog. Men nu upplever man sig ha kommit i kapp.

– Vi får rätta mun efter matsäck och måste prioritera, men vi lever upp till de krav som ställs i den nationella kontrollplanen, säger Madeleine Beckman, enhetschef och länsveterinär.

Däremot finns en oro för framtiden, när de extraresurser som tilldelats länsstyrelserna tar slut. Därför har länsstyrelsen skrivit till departementet i hopp om att få gehör för sin sak. Länsstyrelsen påpekar bland annat att man påförts en rad uppdrag inom området som är resurskrävande.

Regeringen gör klokt i att lyssna. Värnandet av den kvalitetsstämpel som ett gott djurskydd innebär bör vara en naturlig del av den nationella livsmedelsstrategi som de rödgröna nu arbetar fram.

MEST LÄST