Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

1544721.jpg

Csaba Bene Perlenberg: Vi är nu alla måltavlor

Hade vi reagerat på samma sätt om detta skett på en restaurang på Avenyn?

"Inte nu igen", hörde jag en skakad kvinna säga i P4 Göteborg. Det urskiljningslösa vansinnesdådet vid restaurangen på Vårväderstorget var enligt henne chockerande. Det är ett sundhetstecken. Våra förväntningar på skeenden och orsaker i Biskopsgården får inte, kan inte, ta sig andra former än vad de är för andra platser.

Och ändå pekar själva dådet på att det länge varit så. Vilka det var som utförde morden vet vi i dagsläget inte - däremot vet vi att en av de två döda var en kriminellt belastad 25-åring. Sedan en tid tillbaka var han en av de mer framträdande personerna i det kriminella nätverk som de senaste åren styrt och ställt utefter egna regler i Södra Biskopsgården. Gruppens huvudsakliga brödföda är narkotikaförsäljning. Detta var heller inte första gången som 25-åringen blivit beskjuten. I oktober 2013 besköts han tillsammans med andra vid Friskväderstorget. Och det är här vi måste stoppa bandet och sluta automatreferera det kriminella cv:t.

Den parallella förväntan som finns på en 25-åring som är kriminellt verksam i Biskopsgården kontra en 25-åring i Örgryte är milsvid. Likaså med platsen för dådet. Jag kommer inte undan tanken på hur vi hade reagerat om samma sak skett på en restaurang på Avenyn?

25-åringens erfarenhet av den kriminella världen torde rimligtvis vara i direkt relation till motiven för dåden. Frågan är nämligen hur i helsike en 25-åring överhuvudtaget tillåtits att bli kriminellt belastad? Hur många led har inte fallerat i den process som möjliggör att en människa glider ifrån de lagar och normer som förhindrar andra människor att släppa taget? Är det möjligen som så att det ställs andra förväntningar på individer som kommer från vissa områden? I vilken förvrängd version av orden "förståelse" och "socialt arv" har vi möjliggjort denna undfallande acceptans?

Hänsynslösheten i detta våldsdåd, där restaurangens gäster av förövarna sågs som "collateral damage", det vill säga civila sidoskador, för tankarna till urban krigföring. Gärningsmännen använde sig av automatvapen och det ryktas om skyddsvästar. Det visar tydligt att det parallellsamhälle som tillåtits växa sig starkt nu kolliderat in i vanliga medborgares liv. Att där fanns civila var inget hinder för förövarna.

Världarna blandas. Förväntningarna skaver. Attacken mot restaurangen på Vårväderstorget gör oss alla till måltavlor.

MEST LÄST