Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Bullernormerna ska väl följas?

Jan-Uno Hjelm som representant för flera närboende har invändningar mot hur kommunen hanterat ärendet med skjutbanan i Långås.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

När Skrea skjutbana lades ner krävdes en sanering. Falkenbergs pistolklubb hade inte råd med detta. Vi skattebetalare fick betala (beräknat till 300 000 kr till sanering plus 20 000 kr för flytt till Långås, daterat 13 april 2010).

Polisen fick kontrakt för skjutning i Långås den 25 maj 2010. Ett fåtal närboende fick besked om detta den 4 juni när hela flytten var klar. Vi protesterade mot beslutet men fick nej. Ett beslut var redan fattat. Vi överklagade då till Länsstyrelsen som upphävde Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut och förordnade om att en bullermätning på platsen görs.

Citat från Länsstyrelsen: ”Det finns således inget underlag för bedömning av störningspåverkan för omgivningen, därför är det omöjligt att avgöra om det överhuvudtaget kan tillåtas på denna avsedda plats. Förhållandena skall vara klarlagda i första instans.”

Miljö & hälsa och Morups skytteförening struntar följaktligen i detta. Skjutningen har pågått i nästan två år.

Den 18 september utfördes en bullermätning i hällregn och motvind. Citat från konsultföretaget WSP: ”P g a att mätningen är gjord i motvind samt delvis ’bakom vapnen’ bedömer vi att det finns en stor osäkerhet i mätresultaten. Det är sannolikt att ljudnivån är avsevärt högre om mätningen görs i medvind och framför vapnen.”

Denna slutsats fick vi inte ta del av (hämtat den själv i kommunens arkiv). Miljö & hälsa påstår att en bullerutredning är genomförd, men den motsvarar ej Naturvårdsverkets förordning.

Vi närboende är inte emot skämt, men detta är inget att skämta om.

I början av 2012 gjordes en så kallad schematisk beräkning. Det är ett sätt att beräkna buller. Där beräknades så höga värden som 86 decibel, utan polisens förstärkningsvapen. Vi har själva mätt upp till nivåer mellan 86 och 92 decibel. Våra bostäder ligger 300–400 meter från skyttet.

Vid den långa banan ligger ett elljusspår endast 50 meter bakom kulfång, där ”Riskområde för skjutbana” är markerat på båda sidor. Skall man vända här eller? Hur högt är då ljudet vid motionsslingan som går runt skjutbanan, där ljudnivån skall vara 60-65 decibel? (Skolbarnen har lektioner där.)

Enligt Jenny Eriksson på Miljö & hälsa är det inget fritidsområde vid Långås skjutbana och skolan får söka sig ett annat område. Det blir ingen begränsning av skyttet. På Kultur & fritid marknadsför man elljusspåret runt skjutbanan som ett fritidsområde som skall vara tillgängligt för alla.

När skyttet pågår på 100-metersbanan går kulan ca 8–10 meter parallellt med vägen upp till slingan. Denna väg skall enligt besiktningen vara avstängd. Där står numera två bockar ”Skjutning pågår”, en vid vardera sidan om vägen. Skytten hör eller ser inte den som kommer från skogen eller på vägen till slingan. På frågan varför den inte stängs av säger man att trafiken är för tät och att den då stängs av för hemvändande motionärer.

Vi slutar med ett uttalande gjort i HN den 8 maj 2012 av Per-Ola Svensson på Miljö & Hälsa: ”Man kan inte kompromissa, förhandla eller avtala bort miljöbalkens bestämmelser. Om någon klagar vore vi tvungna att vidta åtgärder mot dem som bullrar.”

Detta gäller tydligen inte i Långås.

Efter den så kallade bullerutredningen som kom till Miljö & hälsas kännedom har det inte fattats något beslut trots dessa höga värden. Inga miljölagar har överhuvudtaget efterföljts här. Det har varit ren tortyr för oss närboende i nästan två års tid.

Jan-Uno Hjelm