Den 1 februari börjar kommunens nya livsmedelsavtal gälla. Där anges varifrån maten till skolor och äldreboenden ska köpas in som längst fyra år framåt.
Den tunga upphandlingen är värd 140 miljoner kronor och har resulterat i en del förändringar jämfört med tidigare.
På många varor har priserna sänkts ordentligt.
– De konventionella produkterna, som kött och ris, har blivit billigare rakt över, säger Hans-Inge Johansson.
Får de lägre priserna någon inverkan på skolmatens kvalitet? Helen Eriksson, som arbetar i köket på Göthriks skola, har ställt sig frågan och hon tror inte att hon är ensam.
– Det finns en oro hos kökspersonalen. Om anbudspriset är så mycket lägre, vad är det då för kvalitet på maten? Bra råvaror måste få kosta, säger hon.
Hans-Inge Johansson ger ett rakt besked: prissänkningen har inget med matens kvalitet att göra.
– Varje produkt är specificerad och det finns omfattande krav på sortimentet som anbuden måste uppfylla. Dessutom har kost- och städavdelningen och Varbergs kocknätverk varit involverade i upphandlingen och kommit med synpunkter, säger han.
Han anger flera skäl till att kommunen betalar mindre för många produkter fram-över. Ett är att konkurrensen är hård mellan de stora livsmedelsgrossister som jobbar mot den offentliga sektorn. Det gör att priserna pressas nedåt.
Kommunen har också efterfrågat mer nettopriser för att få ett större sortiment prissatt.
– Eftersom vi har kunnat knyta förbrukningen till en viss produkt bättre kan grossisterna gå bakåt till sina leverantörer och få bättre priser, säger han.
För att få bättre kontroll på livsmedelskostnaderna har kommunen också krävt ett fastpris för många varor som levereras till de stora köken. Eftersom branschen jobbar med prislistor för ett år i taget har det tidigare varit omöjligt att förutsäga prissvängningar. Nu får priserna aldrig höjas över ett fastställt storhushållsindex.
Leverantörerna har inte varit alltför pigga på förändringen. Arla drog sig ur och eftersom inga andra anbud kom fick upphandlingen för mejeriprodukter göras om. Då hade Arla dock ändrat sig och vann i konkurrens med tre andra leverantörer.
Idag är nästan 15 procent av maten som köps in ekologisk, vilket också är det lokalpolitiskt satta målet. I den nya upphandlingen har kommunen efterfrågat ännu mer ekologiska varor, för att ha möjlighet att höja andelen till det nationella målet på 25 procent.
– Där det finns ett utbud och konkurrens har vi sagt att det bara ska vara ekologiska livsmedel. Det gäller exempelvis mellanmjölk, lättyoghurt, fil och crème fraiche, säger Hans-Inge Johansson.
Han påpekar att de sänkta priserna på många konventionella varor är en förutsättning för att kunna köpa in mer ekologisk mat, som är dyrare.
Varberg har i upphandlingen valt att ange önskemål, men inte ställa några tuffa krav på djurhållning och miljö. LRF hävdar att många sådana krav går att ställa, men Varbergs upphandlingschef Madelene Winbo är tveksam till vad som är möjligt och framhåller att EU:s regler sätter stopp.
– Kraven ska stå i proportion till vad som upphandlas, annars är det risk för överprövning och då blir det inget avtal. Vi får till exempel inte ställa krav på djurhållning enligt svensk lagstiftning om den går längre än EU:s lagstiftning, säger hon.
Färre anbudsgivare:
I förra livsmedelsupphandlingen lämnade cirka 20 leverantörer anbud, denna gång 15. I tidigare avtal kontrakterades 17 leverantörer, i det nya 11. Minskningen beror enligt Hans-Inge Johansson dels på att några av producenterna idag är kopplade till större grossister, dels att EU:s lagstiftning numera sätter stopp för fler än en leverantör per varugrupp.
Stora grossister blir vinnare:
Menigo Foodservice och Arla är stora vinnare i den nya upphandlingen. Lokala leverantörer blev Skällinge hembageri, Lilla Träslövs Finbageri, Zachrissons Livs, Hemköp Veddige, Rolfstorps handelsförening, Ica Kvantum och Hajen.
Olsegården i Tvååker förlorade upphandlingen på frukt och grönt samt mejeriprodukter och får inte fortsatt kontrakt. Lokala mejeriet Wapnö lade inget anbud.
Önskemål men inte krav:
I anbudsunderlaget sattes EU:s direktiv och förordningar som grund för kraven på djurhållning, produktion och besprutning. De kunde förstärkas med mer långtgående krav från svensk lagstiftning, men enbart om dessa var proportionerliga.
Anbudsgivarna ombads offerera närproducerade produkter där det var möjligt. I underlaget stod att upphandlingen skulle ”stödja kommunens önskemål om att kunna skapa och variera en matsedel som återspeglar det halländska”.
Lägre priser:
Mejeriprodukterna är 5 procent billigare i nya avtalet. De största varugrupperna som kolonial, kött och chark, djupfryst och kyl blir sannolikt också billigare. Enligt Kristian Helgesson på kost- och städ går det inte att säga exakt hur mycket förrän avtalet trätt i kraft.
