Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Bättre snittbetyg – dåliga på svenska

Varbergseleverna har bättre betyg än någonsin. Samtidigt dalar resultaten i svenska. Och personaltätheten minskar, trots mer pengar till grundskolan.

Barn- och utbildningsförvaltningens årsredovisning för 2009 visar att grundskoleelevernas betyg har förbättrats rejält.

Elevernas genomsnittliga meritvärde ligger nu på 209,8. Det är det högsta värdet på sex år, och något över rikssnittet.

Allt fler elever lämnar grundskolan med fullständiga betyg, och andelen elever med gymnasiebehörighet har också ökat.

– Det är väldigt glädjande att det går åt rätt håll. Från politikernas sida har vi varit tydliga med att betona kunskapsuppdraget i våra effektmål. Men framför allt är det goda lärarinsatser som skapar de goda förutsättningarna, säger Jörgen Warborn (M), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Han oroas samtidigt över att pojkars resultat är betydligt sämre än flickors. Medan flickornas genomsnittliga meritvärde ligger på 221,7 är motsvarande siffror för pojkarna 198,3.

– Jag har inget svar på varför, men det är likadant i hela Sverige, säger han.

Satsningarna för att lyfta resultaten i matematik verkar ha gett effekt. Bland annat har kommunen numera särskilda matematikutvecklare, som ska hjälpa lärare att göra undervisningen roligare och mer greppbar.

2009 ökade antalet elever som når målen i matematik med flera procentenheter, och ligger nu på 90,4 procent för årskurs fem och 88,5 procent för årskurs nio.

Samtidigt sjönk resultaten i svenska rejält. Framför allt i årskurs fem, där Varbergs-eleverna numera ligger nästan fem procentenheter under rikssnittet.

– Oroväckande. Det krävs krafttag för att vända situationen. Vi måste fånga upp eleverna som inte når målen tidigt, säger Jörgen Warborn.

Han betonar att arbetet med åtgärdsplaner är viktigt, och ser gärna en ökad satsning på läsning i skolorna.

Som exempel nämner han Bockstensskolan som har startat ett lyckat samarbete med Rotary för att öka läsningen bland eleverna och i höst vill involvera föräldrarna i satsningen.

– Kanske kan det vara en modell att pröva på fler skolor, säger han.

De senaste åren har personaltätheten minskat på de flesta av förvaltningens områden. I grundskolan fanns förra året 8,73 heltidstjänster per 100 elever. För tre år sedan var siffran 9,3. Samma trend gäller i förskolan och skolbarnomsorgen.

Jörgen Warborn förvånas av siffrorna.

Han framhåller att nämndens budget har utökats varje år, och att pengar har omfördelats från gymnasiet till grundskolan.

– Möjligtvis belyser detta att kopplingen mellan resurser och kvalitet inte är helt parallell, och att det viktigaste är vad man gör med pengarna. Men vi måste vara vaksamma på konsekvenserna för personalen. Inom exempelvis skolbarnomsorgen känner personalen att de stora elevgrupperna är svåra att hantera. Samtidigt ser vi att sjukfrånvaron minskar.

Vad ser du för skäl till att personaltätheten sjunker?

– Grundskolan har fått ökade resurser, men har tidigare brottats med underskott. Kanske har pengarna använts till att komma i balans, och inte till nya satsningar.

Senare i vår ska förvaltningen presentera en analys av resultaten i årsredovisningen och ge förslag på åtgärder.

Siffror som går åt rätt håll...

80 procent av niorna lämnar grundskolan med fullständiga betyg. Det är en ökning med fem procentenheter sedan 2008.

Andelen nior med gymnasiebehörighet (godkänt i svenska, engelska och matematik) ökade 2009 med nästan två procentenheter till 90,2 procent.

Sjukfrånvaron hos personalen har de senaste tre åren sjunkit från 5,8 till 4,7 procent.

...och siffror som dalar

82,9 procent av eleverna i årskurs fem klarade målen i svenska förra året. 2008 klarade 86,2 procent av eleverna målen.

I grundskolan fanns förra året 8,73 heltidstjänster per 100 elever. För tre år sedan var siffran 9,3. I förskolan har personaltätheten under samma period sjunkit från 18,08 till 17,51 heltidstjänster per 100 barn, och i skolbarnomsorgen från 4,79 till 4,43.

MEST LÄST