Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Bild: Henrik Montgomery/TT

Malin Lernfelt: Fler familjehem ger färre brott

Vi vet vad som borde göras och kunskapen finns. Det påpekade Carin Götblad, polismästare vid NOA (Nationella operativa avdelningen), när hon deltog i en paneldiskussion i samband med släppet av SNS-rapporten “Påverkar samhällsvård barns framtida kriminalitet?” nyligen.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Rapporten, författad av Matthew Lindquist, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet, är en litteraturstudie där aktuell forskning från bland annat Sverige, Kanada och USA gås igenom. Lindquist sammanfattar resultaten i ett antal råd.

Det är ett faktum att barn som varit placerade i samhällsvård - som familjehem eller HVB-hem - har ett sämre utfall senare i livet än andra barn. De har väsentligt större risk att begå brott. Omhändertagna barn hamnar också oftare i missbruk, arbetslöshet och drabbas av psykisk ohälsa.

Men allt är inte nattsvart. Det spelar stor roll när de omhändertas och var de hamnar. Vilka resurser och möjligheter socialtjänsten har att agera utifrån det enskilda barnets bästa kan också vara helt avgörande.

ANNONS

Barn födda in i familjer med allvarliga problem klarar sig generellt bättre om de placeras redan som mycket små. Barn som bor i familjehem har dessutom ofta en ljusare framtid än de som hamnar på HVB-hem.

Samtidigt gör det stor skillnad vilken kvalitet som familjehemmet har, att det finns kontroll och tillsyn. På senare år har det visat sig att allt fler oseriösa aktörer och till och med gängkriminella gett sig in i familjehemsbranschen. Det finns idag inget nationellt familjehemsregister vilket gör det svårt för kommunerna att hålla koll. Något som Matthew Lindquist menar borde upprättas.

Bland övriga lärdomar och råd i rapporten är fler familjehemsplaceringar, satsningar på fler socionomer och bättre uppföljning. Det är dyrt men i slutänden innebär det en besparing för samhället eftersom varje ung människa som börjar begå brott kostar samhället enorma summor.

Carin Götblad underströk även vikten av att inte tillåta att familjer som bedöms ligga i riskzonen att tacka nej till insatser. Med högre krav på att ta emot hjälp och stöd skulle antalet barn som far illa och riskerar att fångas upp av gängen minska.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) som även hon deltog i samtalet hos SNS, påpekade att regeringen nu genomför en stor satsning på familjehem samt att en ny, proaktiv socialtjänstlag är på gång. Den kommer förbättra möjligheterna till samarbete mellan olika myndigheter och för samhället att agera på ett tidigare stadium.

ANNONS

Förhoppningsvis blir det när lagen kommer på plats äntligen enklare att omsätta all den kunskap som finns om utsatta unga, riskfaktorer och möjligheter i handling. För när samhället tar i med hårdhandskarna när det i princip är för sent kan vi inte fortsätta.

ANNONS