Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/10

2019 är här – dags att planera för arbete och fest

Tiden efter helgerna kan kännas seg. Men misströsta inte! Kalendern kan tecknas full av dagar att uppmärksamma med både firande och kontemplation. Planera redan nu för Blasiusdagen, Petter Katt och Olofsdagen.

God fortsättning på det nya året, kära läsare. Sitter du skönt i julhalmen? Har du fyllt på med ny halm på golven, som sig bör? Ända till Kyndelsmäss, alltså Lilla jul, ska den ligga kvar. Om du ska ut på isarna bör du passa på före Petter Katt, för han kastar den heta stenen i sjön. "Efter denna dag är isarna svaga", som de säger i Frillesås.

Sedan närmar vi oss påsken. Tillhör du dem som spinner vet du förstås redan att du inte ska spinna i dymmelvecken – så klart inte heller under Blasiusdagen eller julen, ja, under alla högtidsaftnar ska du låta spinnrocken vara.

När det kommer till arbete finns det en hel del att förhålla sig till när det gäller sådden. Tillhör du dem som vill hålla på det gamla låter du bli att så mellan Bönsöndagen (den 26 maj 2019) och den 30 maj, Kristi Himmelsfärdsdag. Vad du ska göra i stället? Gå i procession runt åkrarna med prästen så klart! Så har man i alla fall gjort i Fagered.

Trots detta kan vi redan nu se att vecka 21 och dagarna runt den riskerar att köra ihop sig. Den 19 maj är det Potentiadagen och dags att sätta potatis och den 27 maj, Bedadagen, är det dags att så bönor. Efter Bedadagen lär det nämligen inte vara någon mer risk för frost.

Mellan Potentiadagen och Bedadagen ska vi försöka klämma in Urbanusdagens arbete. Enligt uppmaning från Svartrå bör vi så kornet den dagen. Lite olika bud från Svartrå (Så!) och Fagered (Gå i procession!) alltså.

Se till att ha metspöet redo vid Kristi Himmelsfärd. Då är det första metardagen, liksom första dagen att gå barfota och bararmad. Då är det också tid för kalvarna att namnas.

Strunta i SMHI, DMI och YR. Den 29 juni är det Petrusdagen och skiner solen då kan vi räkna med frost på juldagen. Om du undrar över vilket väder det blir i september bör du fokusera på Egidiusdagen, den 1 september. Den dagen bestämmer vädret för hela månaden. Men hösten är ju mer än september. På höstkanten kan det visserligen bli lite kyligt men före Mårten blir det sällan stadig frost, har vi hört från Veinge. Och om Klemens och Katarina, den 23 och 25 november, fryser ihop, blir vintern kall.

Antecknar du i kalendern så du håller koll på allt? Nu är vi framme vid advent och även om vi naturligtvis ägnar oss åt mindfulness kan vi inte utan att snegla fram mot fastan 2020. Lika många solskensdagar vi får i advent, lika många yrvädersdagar får vi i fastan.

Du som har kvarn vet naturligtvis att du inte får ha igång kvarnen under natten mot Tomasdagen den 21 december. Skriv gärna också in ett litet obs vid de kungliga namnsdagarna i kalendern. Från Fagered har vi hört att man inte ska så de dagarna.

Fagered återkommer gång efter annan i Hallands Kulturhistoriska Museums arkiv, varifrån vi hämtat uppgifterna till den här artikeln. Det har sin förklaring i Johan Kaléns arbete. Johan Kalén var född i Bankeryd 1865. 1889 kom han till Fagered för att arbeta som folkskollärare – ett arbete han hade fram till 1925.

Men Kalén kom inte enbart att undervisa. Han studerade också dialekten, traditionerna och folktron i Fagered med omnejd. Han sökte upp de äldre invånarna i Fagered med omnejd och antecknade allt de berättade.

Johan Kalén var insamlingsledare för Halland vid institutionen för folklivsforskning vid Göteborgs Högskola (föregångare till Göteborgs Universitet). Sedan 1950-talet finns hans omsorgsfullt förda anteckningsböcker i museets arkiv.

– När Albert Sandklef började här på museet knöt han kontakt med många folklivsforskare. Man var rädd att det gamla bondesamhället skulle dö ut. I och med industrialiseringen behövde man inte bara självhushålla längre. Fler och fler saker kunde köpas. Dessutom var de muntliga traditionerna på väg att försvinna, berättar Anna Larsson, arkivarie.

– De som arbetade med folklivsforskning ville nedteckna de här gamla föreställningarna innan de försvann.

Christina Andersson-Wiking, förste antikvarie vid Hallands Kulturhistoriska Museum, har arbetat mycket med den här typen av folktro.

I vår tid framstår ju den här typen av kalender som märklig. Vilken funktion hade de här bestämda dagarna förr i tiden?

– Det här handlar om gammal folktro som har sin grund i bondesamhället. I religionen tror man att det finns ett överjordiskt väsen som man kan be till för att få det bättre. Men i folktron kan du själv genom olika åtgärder påverka och skapa ett nytt tillstånd. Det är något positivt. Du kan påverka! Dagarna är ofta kopplade till helgon. Det blir en blandning mellan religiösa föreställningar som i folktron görs om till magi, säger Christina Andersson-Wiking.

Inom likhetsmagin överför man sitt agerande till exempelvis hur säden ska växa. Den som går med rak rygg och stora fina steg när den sår får starkt och resligt vete och korn.

Petter Katt är en omskrivning av kalenderns förkortning "Petr cath" – Petrus cathedraticus, firandet av att aposteln Petrus blev biskop i Antiokia. Men vem kan latin? Klart det står Petter Katt! Och så har religionen mött bondesamhället.

Med vilken generation försvann det här sättet att tänka om året?

– Mycket av det här levde fortfarande kvar in på 1960- och 70-talen. Och det finns så klart fortfarande folk som känner till de här traditionerna. Men ju färre som har koppling till landsbygd och lantbruk – desto snabbare försvinner det här.

– En del av uttrycken har blivit populära och lever kvar. Till exempel "när Anders braskar slaskar julen". Dagarna med namnsdagar verkar ha överlevt. Anna – då testar man julölen. Det känner folk till. Men Blasiusdagen är det väl knappast någon som tänker på i dag.

Vilken roll spelar de här dagarna i dag?

– Vi har ett stort behov av att dela in året, men nu med vår tids dagar. I dag är vi offer under den kommersiella shoppingkulturen. Därför får Halloween och Black Friday fäste. På våffeldagen och fettisdagen har det hembakta en stor roll, men på senare tid har kommersiella krafter skapat såväl Kanelbullens dag som Köttbullens dag. De här dagarna är ju ett sätt att skapa hållpunkter. Vilken arbetsplats med självaktning bjuder inte på kanelbulle på Kanelbullens dag? Så alla har ett behov av att dela in året. Det blir ett sätt att få en naturlig uppdelning i det oförtröttliga arbetsåret.