Facket stoppade arbetet på Hjortsberg

Den 23 april stoppade huvudskyddsombudet arbetet på Hjortsbergs äldreboende. Bakgrunden var bland annat att skyddsombudet ansåg att det saknades tillräcklig skyddsutrustning.

ANNONS
|

Benny Christensen gick i pension under tisdagen, men var fram till dess huvudskyddsombud och nattpersonal på äldreboendet Hjortsberg i Falkenberg.

Den 23 april fattade han ett ovanligt beslut: att stoppa arbetet på arbetsplatsen genom ett skyddsombudsstopp.

– Det var många olika saker som ledde fram till skyddsstoppet. Beslutet var förankrat hos de övriga skyddsombuden i ett telefonmöte kvällen innan, berättar Benny Christensen.

Christensen menar att bilden som målats upp av arbetet kring coronautbrottet på Hjortsbergs äldreboende har varit starkt förskönad. Själv tecknar han snarare bilden av en kaotisk situation.

– Från början fanns ingen skyddsutrustning alls. Vikarier rörde sig mellan avdelningarna. Vikarierna hade inte rätt utbildning. Anhöriga kom och hämtade brukare på boendet och gick ut och gick med dem, trots besöksförbudet, och det var med ledningens tillåtelse, berättar Benny Christensen.

ANNONS

– De brukare som inte hade testats fick vi gå in till utan skyddsutrustning. Och det var uttalat från ledningens sida att vi inte skulle ha skyddsutrustning då, eftersom det skulle skrämma brukarna, säger Christensen.

Och det var också så Benny Christensen tror att han själv blev smittad – genom att utan skyddsutrustning vårda en brukare som han misstänkte hade corona men som inte hade konstaterats smittad.

En stor del av personalen blev sjuk under den här perioden i månadsskiftet mars/april, däribland Christensen själv och hans fru som också arbetar på boendet.

– Vi var hemma i en–två veckor. Jag har en hjärtstartare inopererad och mådde rätt så dåligt. Men sedan kom ett sms från chefen om att 80 procent var sjukskrivna. Då kände vi att vi behövde ställa upp och gå tillbaka till jobbet. Kanske gick vi tillbaka något för tidigt, berättar Christensen.

Det finns många omständigheter kring coronautbrottet som förbryllar Christensen. Exempelvis hur personalen informerades om att smitta kommit in på boendet.

– Jag fick ett mejl från chefen den 25 mars. Där stod att vi inte skulle vara oroliga och att ingen smitta kommit in på boendet. Dagen efter gick ett mejl ut till anhöriga och personal om att ett antal brukare hade smittats, säger Benny Christensen.

ANNONS

Men om Benny Christensen och hans fru verkligen har haft covid-19 kan ingen säkert veta. På hela boendet är det enligt Benny Christensen nämligen bara en anställd som har blivit testad genom ett riktigt laboratorietest och därmed ingår i den officiella statistiken.

– Därför finns det ju ett stort mörkertal. Detsamma gäller de boende. Det är bara ett antal som blivit testade. I övriga fall sattes det bara upp en skylt på dörren om att de hade covid-19.

I de fallen har ansvarig läkare gjort bedömningen per telefon genom att få symptomen beskrivna för sig.

Det var också en omständighet kring testningen som blev en av de utlösande faktorerna för skyddsstoppet den 23 april.

De anställda hade erbjudits att göra snabbtester från ett privat företag för att se om de utvecklat antikroppar. Antikroppstesterna som genomfördes den 21 och 22 april visade att tolv anställda fortfarande kunde vara smittsamma, två av dem var Benny Christensen och hans fru.

– Vi fick beskedet att vi skulle gå hem från jobbet och att vi var smittade. Men den 23 april kom ett nytt besked – testerna hade tolkats om och nu räknades vi som friska och skulle komma in till jobbet, berättar Benny Christensen.

ANNONS

Plötsligt skulle alltså tolv medarbetare som dagarna innan bedömts som coronasmittade infinna sig på arbetsplatsen. Det utlöste en stark oro hos personalen.

– Det är det minsta man kan säga. Vi visste ju inte vad man skulle tro, vem var sjuk och vem var frisk? säger Christensen.

Christensen utlöste skyddsstoppet morgonen den 23 april. Den grundade sig i huvudsak på tre punkter:

För det första ansågs skyddsutrustningen för dålig. I skyddsstoppet krävdes masker av FFP3-typ.

– De munskydd vi normalt har stoppar bara bakterier. Vi ansåg, och jag anser fortfarande, att vi ska ha masker med FFP3-skydd mot virus, säger Benny Christensen.

För det andra krävdes testning av brukarna på boendet i skyddsstoppet.

– Det hade varit så mycket förvirring kring vem som var sjuk eller inte. Och ta till exempel den som är dement och inte kan tala för sig: hur ska den personen kunna meddela om den känner symptom eller inte? säger Christensen.

Och för det tredje gällde det frågan om antikroppstesterna av personalen. I skyddsstoppet krävdes att de anställda som genom antikroppstesterna i ett första skede bedömts som smittsamma ska testas igen med ett riktigt RNA-test genom topsning i näsan för att kunna anses vara smittfria.

ANNONS

Skyddsstoppet hävdes samma dag. I ett beslut på eftermiddagen meddelade Arbetsmiljöverket att myndigheten gick på arbetsgivarens linje. Beslutet överklagades aldrig av fackförbundet Kommunal.

Arbetsmiljöverket ansåg att korrekt skyddsutrustning användes på boendet och att vätskeavvisande munskydd i kombination med visir är en godtagbar skyddsnivå. Något som Benny Christensen anser är felaktigt.

– Problemet är att det inte fanns skyddsutrustning så att det räckte, framför allt visir. Men verksamhetschefen var sedan och hämtade skyddsutrustning samma dag, säger han.

När det gäller testning av de boende ansåg Arbetsmiljöverket inte att detta var en arbetsmiljöfråga, utan något som berörde de boende.

– Det kan man också ifrågasätta. Att de boende testas är i sin tur avgörande för vilken skyddsutrustning vi ska använda. Därmed blir det en arbetsmiljöfråga, tycker jag, säger Christensen.

I fråga om testerna landade Arbetsmiljöverket i att det avgörande är om personalen har varit symptomfri eller inte: ”Inkubationstiden för corona är upp till 14 dagar vilket innebär att arbetstagare som har antikroppar men inte har symptom, har haft sjukdomen och borde vara immuna mot corona-viruset. Då de inte har symptom anses de inte vara sjuka och smittspridande enligt dagens kunskapsläge”, heter det i beslutet.

Verksamhetschefen på Hjortsbergs äldreboende, Jessica Nilsson, menar att rätt skyddsutrustning hela tiden har funnits på boendet.

ANNONS

– Vi har haft gott om skyddsutrustning på boendet hela tiden och det har inte varit något problem. Men det kan finnas personer som vill framställa det som att det inte har varit så, säger hon.

Nilsson menar att skyddsstoppet och åsikterna som Benny Christensen för fram inte är representativa för personalen på boendet.

– Jag tror inte att hela personalen tycker så. Det kan också finnas motsättningar på arbetsplatsen som man inte vill tala om och som kan vara en del i detta, säger hon.

Jessica Nilsson vill i stället fokusera på det faktum att Arbetsmiljöverket gav henne rätt i sitt beslut.

När det gäller de omstridda antikroppstestningarna av personalen menar Nilsson att man inte ska leta syndabockar.

– Det var olyckligt att personalen fick ett besked först och sedan ett annat. Jag tycker inte att det är meningsfullt att leta syndabockar så här i efterhand till varför det blev som det blev. Vi gjorde det bästa vi kunde i den situationen, säger hon.

Nilsson poängterar också att boendet i dag är coronafritt.

– Falkenbergs kommun har också uttryckt att man tycker att vi har gjort ett bra jobb kring detta, säger hon.

Benny Christensen menar att mycket har blivit bättre på boendet efter skyddsstoppet.

ANNONS

– Nu fungerar arbetet kring coronan bra. Efter skyddsstoppet har de sett till att det finns ordentligt med skyddsutrustning. Och personalen har fått rätt utbildning om hur man använder dem. Det har blivit en större medvetenhet om hur viktigt det är. Det görs regelbundna riskanalyser. Och mycket riktigt är ju smittan borta nu också, säger Christensen.

HN har under tisdagen sökt Jessica Nilsson för kompletterande frågor utan att lyckas.

ANNONS