Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Unga är egentligen slumrande läsare

Ledarkrönika: Läsandet bland unga dalar. Går det ens att skapa ett naturligt läsbehov?

Läsandet bland unga fortsätter dala, samtidigt sjunker även tillgången till folkbiblioteken. E-böcker skulle revolutionera läsandet, istället har kostnaderna skenat iväg och lett till att biblioteken tvingats begränsa denna utlåning. Går det ens att skapa ett naturligt läsbehov?

Färsk statistik från Kungliga biblioteket(KB) inger inga stora förhoppningar för de som anser att läsande är en nödvändig del av livet.
Berättarministeriet anser att de lokaliserat ett väsentligt problem gällande ungas allt lägre läsintresse med att helt enkelt tvinga de som tvingas bör. Barn i utsatta områden. Före surfplattan används till spel, måste de först läsa en sida i en e-bok. Nödvändigt tvång? Enligt stiftelsen riskerar barn i utsatta områden annars halka efter och riskera att få begränsande kunskapsluckor längre fram i livet då de vill komma in på arbetsmarknaden. Då kan tvång fungera som en kombinerad morot/piska. Fast riskerar inte läsandet då att bli just ett tvång och inget självvalt, och kanske till och med lustfyllt.

Antalet bibliotek i landet minskar dessvärre, en trend vi kunnat se under några år, och enligt KB:s senaste nationella biblioteksstatistik försvann hela 25 stycken under 2015. Men det stannar inte där. Än värre är det att även utlåningen minskar. Men positivt är den relativt nya företeelsen att efterfrågan på tillgänglighet ökar. Det borde ge fler tillfällen att ta del av bibliotekens utbud, och detta går också att se gällande öppettider. Biblioteken har anpassats efter låntagarnas livsrytmer istället för tvärtom, vilket alltid varit brukligt. På många håll går det därför att få tillgång efter stängningsdags.

Att folkbiblioteken har öppet mindre än 20 timmar i veckan och sällan på kvällar eller helger, är en kostnadsfråga och e-böcker hade kunnat fylla denna lucka. Men istället har vi fått en situation där bibliotek antingen dragit ner helt, eller delvis begränsat denna utlåning. Anledningen är samma som ovan. En alldeles för hög kostnad, omotiverat hög sådan med tanke på att böckerna är digitala och inte fysiska och därför inte borde kosta mer per utlåning. Men kanske är det ett tecken på att vi inte är där än, att branschen behöver mer konkurrens.

Till detta kommer att ny amerikansk forskning nyligen kommit fram till att digital läsning ofta leder till att vi fokuserar på detaljerna, därför minskar djupläsningen och den ofta så viktiga helhetsbilden blir lidande vilket även kan påverka vår förståelse. Det forskningen kan ge oss är att vi behöver komplettera det digitala med det analoga. Berättarministeriet ståndpunkt att de hellre vill att barn läser något överhuvudtaget än inget alls är därför fullt förståelig och tillämpningsbar för de barn som aldrig kommer i närheten av ett bibliotek. Men det finns ännu en dimension.

Tidigare års debatt om vad som är kultur och vilken litteratur som ska läsas är nu mer tillåtande. Därför är det också en möjlighet att rekommendera serier som en start till ett fortsatt läsande. Det viktiga borde vara att något blir läst och utgå därifrån. Intresset för läsandet finns slumrande och gömt bakom alla statusuppdateringar. Det måste bara väckas på rätt sätt.