Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

sjuk

Vinstbegränsning är inget radikalt förslag

Svar

på ”Vinstbegränsning minskar valfriheten” (18/10).

Välfärd. Christer Bergendahl försöker i sin insändare likställa Regeringens förslag om vinsttak i välfärden med 70-talets debatt kring löntagarfonder. Det är oseriöst och tyder på okunskap när det gäller att ta ansvar för skattemedel. Vinsttak i välfärden handlar till skillnad från löntagarfonder inte om att avskaffa äganderätten utan snarare reglera den. För när marknadsintressen får överhanden i den offentliga sektorn är det de mest utsatta i samhället som drabbas, gamla, nyanlända och sjuka.

Att pengar till allmännyttan ska satsas på just allmännyttan är inget radikalt förslag, så, det är en demokratisk princip. Faktum är att alla länder utom Sverige resonerar så. Det som högern inte verkar förstå är att om man en gång accepterat demokratins principer kan man inte dra en gräns för den, eftersom att när man öppet godtagit en demokratisk likvärdighetsprincip kan man inte efter sitt egna tycke begränsa dess tillämpning till vissa specifika livsområden.

Tillsammans är det vi som sätter spelreglerna och villkoren för välfärdsaktörerna. Våra villkor är en direkt reflektion av förtroendet som vi hyser för välfärden. När riskkapitalbolag som John Bauer, Attendo, Aleris och Frösunda med fler missbrukar detta förtroendet är det hög tid att man börjar sätta gränser. Det faktum att 8 av 10 svenskar tycker att välfärden ska vara vinstfri är en väldigt stark indikation på att något är väldigt fel.

Högern verkar upprepa ett slags mantra att vinster i välfärden höjer kvaliteten och ökar effektiviteten. Men motståndet när det kommer till vinstförbud har väldigt lite att göra med kvaliteten i välfärden. Anledningen bakom det verkar istället handla om att man vill säkerställa riskkapitalisters möjligheter till obegränsade vinstuttag. Motiven är alltså samma som alltid; mer åt de få på bekostnad av massorna. När det kommer till skattehöjningar för de mest välbeställda är Moderaterna de som skriker högst, men när skattemedel riktade till den offentliga sektorn läcker ut i multinationella företag tiger man.

Anton Karlsson

ordf. SSU Varberg

MEST LÄST