Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Om LSS-utredningen får politiskt gehör blir detta den största negativa förändringen för personer med funktionsnedsättning sedan LSS-reformens införande 1994. Bild: Martina Holmberg / TT

    Utsatta människor riskerar komma i kläm

    Oroväckande om det som läckt ut från LSS-utredningen blir verklighet.

    Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

    Den 10 januari 2019 överlämnar utredaren Gunilla Malmborg sitt slutbetänkande från LSS-utredningen till regeringen. Det är en utredning som kritiserats från olika håll. Den har kantats av byte av utredare till förändrade direktiv. Under tidens gång har även utredningsuppdraget förlängts och skarpa förslag har läckt ut vilka skapat oro hos assistansberättigade och hos oss anordnare. Direktiven från den förra barn- och äldreministern Åsa Regner (S) var tydliga. Totalkostnaden för LSS och personlig assistans skulle minska, nästan till vilket pris som helst. Motståndet fick dock ministern att backa och besparingsuppdraget mildrades. Dessvärre hade utredaren redan hunnit jobba igenom flera konkreta besparingsförslag som också sannolikt blir utredningens slutgiltiga förslag. Om LSS-utredningen får politiskt gehör blir detta den största negativa förändringen för personer med funktionsnedsättning sedan LSS-reformens införande 1994. Utredningen är tydlig med att deras förslag kommer leda till försämrad valfrihet och en återkommunalisering av idag fungerande assistansverksamheter. Orsaken är bland annat att personlig assistans för barn under 16 år avses tas bort för att ersättas med andra insatser. Vidare uppskattar utredaren att förslagen kommer innebära att cirka 15 000 – 20 000 personliga assistenter tvingas sägas upp samt att antalet privata assistansanordnare sannolikt minskar med 20 – 25 procent.

    I Halland påverkas cirka 375 personer som uppbär ersättning från Försäkringskassan. Sett över hela landet har nära 7 av 10 assistansberättigade och ungefär lika många personliga assistenter valt en privat anordnare framför kommunen. Orsaken är enkel. Möjligheten till medbestämmande för den enskilde, personlig utveckling och en högre trivsel på jobbet anges ofta som skäl. Den egna assistansen som kommunerna själva utför gräver i regel stora hål i den kommunala ekonomin. Landets kommuner går förlust med över 1,5 miljarder kronor årligen för att utföra personlig assistans. Detta samtidigt som beräkningar visar att privata assistansanordnare sparar drygt två miljarder skattekronor varje år genom att vara mer effektiva och kostnadsmedvetna. Ett ökat ansvar för landets kommuner som LSS-utredningen föreslår kommer sannolikt leda till ännu kärvare ekonomi för kommunerna och ökad totalkostnad för reformen. Istället för kortsiktiga nedskärningsförslag där staten ska spara pengar på bekostnad av såväl kommuner som enskilda familjer, måste riksdagen på allvar ta itu med de verkliga problem som finns. Ta tillbaka rätten att andas och rätten till sondmatning som grundläggande behov samt höj assistansersättningen till en anständig nivå som åtminstone täcker befogade lönekrav från våra medarbetare.

    Om de förslag som läckt ut från LSS-utredningen blir verklighet, kommer sannolikt hela assistansbranschen målas om och utsatta människor riskerar att komma i kläm. Det är en utveckling som vi assistansanordnare aldrig kan acceptera.

    Vårdföretagarnas branschstyrelse för personlig assistans

    Maria Nyström

    vd NA Care och RTFL Care

    Andreas Westlund

    vd Humana assistans

    Carina Funck

    grundare Wisby assistans

    Hanna Weitman

    vd Björkö assistans

    Jens Runesson

    vd JA-assistans

    Kerstin Leufven

    grundare och partner Passal

    Mattias Ragnegård

    vd Frösunda assistans

    Peter Wahlbäck

    vd och grundare Assistans för dig

    Peter Westman

    vd Kompis assistans