Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Läkare. Att känna personen bakom sjukdomen gör det lättare att tolka provsvar och att hjälpa patienten rätt i ett krångligt sjukvårdssystem. Bild: isabell Höjman/TT

    Svårt med läkartid på vårdcentralen

    Lösningen heter fast läkare.

    Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

    Vård. Svensk hälso- och sjukvård har hög medicinsk kvalitet. Men det är ofta svårt att få tid till läkare på vårdcentralen även om undantag finns. Att kunna vända sig till en läkare som man känner är bara få förunnat, ofta tilldelas man en hyrläkare. Här ligger Sverige långt efter andra länder. Lösningen heter fast läkare.

    Enligt en ny Novusundersökning saknar sex av tio invånare fast läkare. Åttio procent av dessa önskar att de hade en. Som jämförelse saknar fyra av tio fast frisör. Det är alltså vanligare att man är bekant med sin frisör än att man känner den som anlitas då man är sjuk.

    De flesta invånare vill alltså få tillgång en fast, personlig läkare som finns där då man behöver vård. Även vi allmänläkare vill att detta ska bli verklighet. Att bli vald till personlig läkare innebär förtroende och att vi kan ta ett personligt ansvar. Att kunna möta patienten flera gånger under ett sjukdomsförlopp hjälper oss att ta välgrundade beslut. Att känna personen bakom sjukdomen gör det lättare att tolka provsvar och att hjälpa patienten rätt i ett krångligt sjukvårdssystem.

    I Halland är invånarna listade på vårdcentral. En byggnad har inget ansvar, men det kan däremot en personlig, fast läkare ha. Därför vill vi att alla invånare ska ha rätt att välja en fast, namngiven allmänläkare. Givetvis är kompetensen hos andra professioner viktig för att teamet ska kunna fungera, men i bakgrunden bör det alltid finnas en fast läkare som man själv väljer och som tar det medicinska ansvaret.

    Dagens primärvård lever inte upp till förväntningarna, vilket har flera orsaker. En av dem är regionernas oförmåga att styra sjukvårdsresurserna. I Sverige går 17 procent av den totala sjukvårdsbudgeten till primärvård. I andra europeiska länder är den andelen dubbelt så hög.

    De sjukvårdande uppgifterna successivt blivit allt tyngre, bland annat på grund av åldrande befolkning och brist på sjukhussängar. Jobbet som allmänläkare har aldrig varit så krävande som idag och det medför stress och avhopp, deltidsarbete och sjukskrivningar. Många av oss far runt i landet som tillfälliga hyrläkare, för då avgör man själv hur mycket jobb man orkar med. Det är inte konstigt att yrket minskat sin dragningskraft på nyblivna läkare.

    I dag är allmänläkarna för få för att ge alla invånare tillgång till en egen, fast läkare och det säger sig självt att en läkare inte kan ta ansvar för hur många invånare som helst. Det måste finnas ett tak. Det kan se olika ut för olika läkare, men det viktiga är att ansvaret begränsas till de invånare som finns på doktorns lista. Är listan full måste man kunna säga nej.

    Norge, som befann sig i samma situation för 15 år sedan, lyckades vända läkarbristen till patientbrist på tre år. Att antalet allmänläkare i dag är otillräckligt får därför inte hindra ett långsiktigt och partigemensamt beslut att målet är att skapa ett fastläkarsystem med listtak. Precis som i Norge kan man efter ett sådant beslut förvänta sig en tillströmning av allmänläkare som valt att lämna primärvården.

    Det är välkommet att sjukvårdspolitiker, bland andra Tommy Rydfeldt och Liberalerna i HN 19/4, pläderar för införande av ett system med fasta, personliga läkare och listningstak. Halland var först med vårdvalsmodellen och nu har regionen chans att bli först med ett fastläkarsystem. Att det behövs tycks vi allmänläkare och merparten av Hallands invånare vara överens om.

    Styrelsen för Svensk förening för allmänmedicin i Halland

    Gösta Eliasson

    ordförande