När samtiden löper utvecklingsamok påverkas skolan

För att förstå vad som händer i skolan och vad som orsakar de problem som så ofta diskuteras måste vi titta på samtiden, den finns i hög grad inom skolans väggar.

ANNONS
LocationHalland||

När jag gick gymnasiet, det är längesen nu, var det alls ingen självklarhet att alla som slutade nian skulle fortsätta i skolan. Men vi som valde skolan fick en kunskapsupplevelse. Lärarna var stora personligheter som vi hade respekt för och såg upp till. Vi litade blint på dem. Vi som gick i skolan var sällan sjuka och hade kul ihop när vi sågs både i och utanför skolan. Vi lärde oss oerhört mycket. Lärarna såsom varande djupt ämneskunniga bestämde vad vi skulle lära oss, inte Skolverket. I dag arbetar jag själv i skolan, jag är specialpedagog och beteendevetare. Det är ett otroligt givande arbete men det finns en del som försvårar. Vad som t ex inte underlättar mitt arbete är vår samtid som envisas med att löpa utvecklingsamok titt som tätt. Våra mänskliga hjärnor är slavar under evolutionen, det är ett vetenskapligt faktum, och när det går för fort runt omkring oss hänger vi inte med. Vi människor behöver tid, fortfarande är det så.

ANNONS

Inte heller underlättas mitt arbete av ett betygssystem som utmanar våra hjärnors exekutiva funktioner på ett sätt som inte är förenligt med fysiologin. I dag vet väl etablerade forskare inom neuropsykiatri och neurologi att våra hjärnors frontallob är färdigutvecklad först när vi är 25-30 år. Det vet man. I frontalloben finns de exekutiva funktionerna; förmåga att se sammanhang, tidsuppfattning, förmåga att utveckla tankar och eget resonemang, förmåga att dra slutsatser och att generalisera. Allt det här vet man idag. Ändå har vi ett betygssystem där precis de förmågorna ska värderas och därmed betygsättas.

När jag gick i gymnasiet fanns inga mobiltelefoner eller datorer, vi hade inte så många kommunikationskanaler som vi har i dag. Ej heller visste vi särskilt mycket om att det var bråk i kompisars familjer, att nån hade blivit våldtagen eller utsatt för andra otäckheter, att någon hade gjort slut med sin kille/tjej eller att det fanns bilder, som alla kunde se, på kompisar, eller mig själv, som var komprometterande. Sånt hade vi ingen aning om och i ärlighetens namn var det lika bra för vi hade ingen nytta av den typen av information. Den hade bara tyngt oss.

Har dagens unga nytta av den? Har vi förändrats så mycket vad gäller behov att vi behöver vara ständigt uppdaterade om allt som sker? Eller är det den här typen av information som delvis bidrar till den ökande psykiska ohälsan hos unga?

ANNONS

Jag vill inte stå på barrikaderna och skrika att ”allt var bättre förr”, för det är bland annat inte sant. Däremot vill jag uppmana till eftertanke vad gäller all utveckling som sker i vår samtid. Fundera över vad det egentligen handlar om och vilka eller vems behov utvecklingen tillfredsställer. Framförallt vill jag skicka den uppmaningen till föräldrar. Det kan vara så att deras barn behöver skyddas och hållas borta från mer än komprometterande bilder på Instagram eller Snapchat. Lägg tid på att samtala med barnen och återerövra det goda samtalet kring middagsbordet. Unga människor i dag lever i en så komplex värld, för många är det svårt att hålla fokus och hitta sin egen väg. Det är så mycket som påverkar. Unga personer behöver ofta hjälp med att bli stärkta i sin självkänsla. Politiker behöver också hjälp. De behöver hjälp med att lära sig att lyssna till dem som vet bättre innan beslut, om t ex ett nytt betygssystem, fattas i den heliga utvecklingens anda.

Li Hillker

ANNONS