Djur kan plågas under jakten

Skadskjutning och drevjakt två exempel.

ANNONS
LocationHalland|

Svar

På ”Jakten förstör inte, den räddar naturen

Jakt kan inte ses som djurplågeri i största allmänhet, det håller jag med om. Men i ett par avseenden torde många djur säkert plågas:

1. Skadskjutning. Djurets lidande torde vara självklart. Det saknas, mycket förvånande, statistik över antalet skadskjutna djur. Femton procent nämns ibland vad gäller älg, vilket skulle innebära att 15 000 älgar årligen utsätts för djurplågeri. Till det kommer alla skadskjutna djur av annat slag. Längre ner i texten ”...utan jakt skulle det vara fler djur som lider.” Det kan möjligen stämma ibland men absolut inte generellt .

ANNONS

2. Drevjakt. Rådjur och hare jagas med drivande hund. Detta är en onaturlig situation för den jagade och innebär säkert en plågsam belastning, framförallt i sträng kyla.

”Jakt är naturvård” är ett påstående som oftast är fel. Älgens betning på unga lövträd, dito tallar och örter, har stor inverkan på den biologiska mångfalden. Resultatet blir alltmer artfattig granskog. Jakt är den faktor som påverkar älgstammen mest. Hur många älgar som skjuts påverkar därför indirekt mångfalden. Sverige har världens tätaste älgstam. Eftersom vargen är det enda rovdjur som jagar älg, så får även vargjakten indirekt effekt på älgstammen. Jakt skulle kunna vara naturvård om en stor del av befintliga älgar sköts. Jägarna kan eller vill dock inte minska älgstammen.

”Viltköttet är det kött....som påverkar miljön minst.” Det inbillar sig även WWF. Men både WWF och författaren till insändaren här har glömt två avgörande faktorer: 1. att älgpopulationens vinterbete på tallungskog ger avsevärt mindre bindning av koldioxid, och 2. att älgen liksom nötkreatur är idisslare och rapar metan, vilken liksom koldioxid är en växthusgas. Inom parentes är det givetvis inte köttet utan viltet och indirekt jakten som har nämnda effekt.

Hans-Örjan Nohrstedt

Glommen

ANNONS