Elev. Tyvärr ligger sämre hälsa, kosthållning, boendemiljö, skolval, föräldrastöd samt fritids- och kulturaktiviteter bakom sämre skolresultat och ofta ett helt liv.
Elev. Tyvärr ligger sämre hälsa, kosthållning, boendemiljö, skolval, föräldrastöd samt fritids- och kulturaktiviteter bakom sämre skolresultat och ofta ett helt liv. Bild: JESSICA GOW / TT

Är 30-talets människosyn tillbaka?

Det verkar som om arvssynden blir en diagnos.

ANNONS
LocationHalland||

Apropå

artikeln "Granskar skolans roll för adhd-medicinering"

"Barn till föräldrar med låg utbildning eller familjer med svag ekonomi har en högre sannolikhet att få en adhd-diagnos."

Jag läste dessa rader i onsdagens nummer av tidningen. Det är en flera artiklar om medicinering och förhållningssätt gentemot elever med bl a denna diagnos.

Jag är kanske överkänslig för sånt här men jag tycker det verkar som om arvssynden blir en diagnos, en klassresa är omöjlig och att betraktarens människosyn inte är den vi har i vår demokrati.

Socialstyrelsen verkar tveksam men tar inte avstånd från uppfattningen. Regeringen vilken det nu än blir bör låta forskningen arbeta med denna fundamentala värdegrund på vetenskaplig grund och inte låta sånt här sprids så att missuppfattningar möjliggörs.

ANNONS

Tyvärr ligger sämre hälsa, kosthållning, boendemiljö, skolval, föräldrastöd samt fritids- och kulturaktiviteter bakom sämre skolresultat och ofta ett helt liv. Det är en sanning som politikernas samhällsplanering och fördelningspolitik under många årtionden underlåtit att göra något åt.

Diagnosen adhd, som är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, kan säkert ge olika problem beroende på den livsmiljö bäraren lever och vistas i. Men hjärnan arbetar annorlunda hos en person med adhd än hos en person som inte har adhd.

I stället för den nedvärderande bild på personer, gamla och unga, med denna diagnos, som jag refererat till, ska vi glädjas åt den kreativa, entreprenörsanda och konstnärliga begåvning som många människor med adhd visat sej ha genom att ” komma ut”.

Slutligen vill jag framhålla att man inte i dag ska klassa och dela in människor på ett sätt som för tankarna till 30-talets människosyn och rasuppdelning.

Alf Hjertström

ANNONS