Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Kyrkogård
Alternativ. Ett alternativ till den traditionella graven är en urnlund där blommor som sätts och gravljus som tänds gäller för alla.

Vi måste ta bättre vara på våra kyrkogårdar

Har vi börjat få så bråttom i våra liv att vi inte har åtminstone någon tid tänka på våra döda?

Alla har gravrätt i minst 25 år. Men i allt fler fall utnyttjas inte denna. Det vill säga graven överges och sköts inte längre. Och det hjälper föga att aktuell kyrkogårdsförvaltning sätter upp en skylt och ber de som har ansvar för graven att kontakta dem. För graven besöks ju inte...

I ett inslag i Ekot och P1 Morgon på fredagen behandlades frågan om att alltfler gravar överges. Det var dock inte från det positiva perspektivet med en uppmaning att åtminstone något bry oss om våra förfäder.

Nej, inslaget handlade om att det börjat bli allt trängre på många kyrkogårdar på grund av befolkningsökning och att många invandrare har andra begravningstraditioner och önskar jordbegravning.

Företrädare för kyrkogårdar medverkade i inslaget och berättade att man nu försökte få till effektivare sätt att få tag på gravrättsinnehavare. Inte för att få dem att börja bry sig om gravskötseln, nej syftet var att få bort gravrätten och etablera en urngrav.

Alla har naturligtvis sitt perspektiv och sitt ansvar. Och för en grav som inte sköts är det naturligtvis bättre att gravrätten på något sätt tas tillbaka och, med respekt för den som begravts, där kan användas på nytt. Men ännu bättre skulle vara om det kunde få fler av oss att ta vårt ansvar och ägna åtminstone någon tid åt att hedra nära och kära som var med oss en gång.

Ett sätt som kan underlätta detta är förstås att kyrkogårdsförvaltningarna erbjuder praktiska och rimliga gravskötselavtal. Det bör vara möjligt att få hjälp med skötseln bara vissa år eller kanske till och med del av året.

Det är också viktigt att kyrkogårdsmiljön utformas på ett sådant sätt att den är tilltalande och attraktiv för besök. Alla kyrkogårdar bör innehålla ”rum” för eftertanke. En viloplats för oss levande med växtprakt och möjlighet att vila trötta ben.

Många kyrkogårdsförvaltningar i Halland är mycket framstående på det här området och har uppmärksammats med priser och utmärkelser av olika slag. I år utsågs Harplinge-Steninge pastorat till årets kyrkogårdsförvaltning. Och tidigare har en liknande ära förärats såväl Falkenberg som Laholm.

kyrkogårdarna bekostas med en särskild avgift, en sorts skatt som betalas av alla, oavsett trostillhörighet. Från och med i år är den lika för alla i hela landet, 24,6 öre per intjänad hundralapp. Men, utanför denna likställdhet har man ställt Stockholm och Tranås, där sköts det av kommunerna.

Tranås kan vi lämna åt sidan men genom den uteblivna utjämningen betalar invånarna i Stockholm bara en knapp tredjedel av den avgift som alla andra får betala. Det är självklart inte rimligt. En inkludering av stockholmarna i enhetlig begravningsavgift skulle både kunna ge bättre skötta och vackrare kyrkogårdar och lägre avgift för de flesta. Så bör det också snarast bli!

MEST LÄST