STOCKHOLM 2013-12-16
Ensam på julen. Bild som illustrerar hur det är att äta julmat utan sällskap.  
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT / Kod 30152
** OUT DN och Dagens Industri (även arkiv) och Metro**
STOCKHOLM 2013-12-16 Ensam på julen. Bild som illustrerar hur det är att äta julmat utan sällskap. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT / Kod 30152 ** OUT DN och Dagens Industri (även arkiv) och Metro** Bild: Lars Pehrson / SvD / TT

Vi måste prata mer om ensamheten

Bristen på närhet mellan människor växer. Hälsan tar stryk. Det är något vi borde prata mer om.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Signerat 1/12. Karolinska professorn Peter Strang har skrivit boken ”Att höra till”, där han går igenom ensamhet, det biologiska ursprunget såväl som påverkan på vår hälsa. Människan är en grupplevande varelse, vid samvaro och framförallt beröring av andra människor som vi är bekväma med, utsöndras oxytocin som får oss att må bra. Motsatsen gäller också, vi varnas för ensamhet genom att känna ångest när vi kommit allt för långt bort från vår grupp, vår gemenskap, för att vår hälsa är hotad. På samma sätt som det börjar göra ont i handen om man håller den på en varm platta.

Det ger även konkreta följder för vår hälsa. Framförallt när kroppen utsätts för andra prövningar, som sjukdom och stress, kan ensamhet göra en negativ skillnad. Vid sjukdomar som diabetes, demens och hjärtsjukdom blir prognosen sämre för den som upplever sig ensam på samma sätt som den försämras av andra livsstilsfaktorer, som rökning.

ANNONS

Andra konsekvenser av att vi inte är nära varandra i lika hög utsträckning längre är att vi i många västländer har mindre sex. Ungdomar börjar med sitt sexliv senare, färre har gått på dejter, och även inom förhållanden har vi sex mer sällan. Det ger sjunkande födelsetal och bidrar också till känslan av ensamhet.

Ensamhet och brist på närhet mellan människor är således en fråga som får en rad negativa effekter och behöver därför diskuteras. Som flocklevande varelser behöver vi varandra. Visst har täta sociala band också en del negativa aspekter som vi ska vara tydliga med.

Mindre social kontroll kan vara viktigt för de individer som avviker från gruppens normer, och färre sexuella kontakter leder till färre fall av könssjukdomar och tonårsgraviditeter. Men ytterst handlar frågan om ensamhet inte om att man ska tvingas välja mellan destruktiva sociala relationer och inga sociala relationer utan om att alla människor mår bra av att hitta sin grupp, sitt sammanhang, sin närhet. Eftersom ofrivillig ensamhet skadar vår hälsa.

Frågan om orsakerna har inga enkla svar. Vissa drar upp smarta mobiler och allt för mycket internetanvändande, andra påpekar att mängden hormonstörande kemikalier påverkar oss. En slutsats är dock att vår förmåga till närhet är känsligare och ömtåligare än vi kanske tror. Men säkra svar saknas och därför är det inte rätt fråga att springa och ropa på politisk reglering. Samhällets lagar ska ge oss rätt från, som att inte behöva kontrolleras av familjen, snarare än rätt till, som rätt till vänskap. Den biten måste vi lösa i hela samhället, inte bara i riksdagen. Samtalet bör komma igång, vi ser en negativ utveckling för oss utan enkla svar. Alltså måste vi prata mer med varandra om varför och vad vi gör för att motverka det. För vi behöver varandras närhet, även om vi svenskar är ett folk som har särskilt svårt för att erkänna det.

ANNONS

ANNONS