Ledare 18/3. Hade Trump rätt om svenska nätter? När Moderaterna tog chansen i riksdagsdebatten lät det nästan som en bekräftelse på den amerikanska presidentens nidbild. Tomas Tobé (M) sparade inte på krutet.
Hans beskrivningar av trygghetskrisens land låg väldigt långt från bilden av Sverige som ”en av de tryggaste platserna på jorden”. Det senare var hur Alexander Stubb beskrev vårt land i en reaktion på Trumps koleriska utfall. Stubb är fd statsminister och riksdagsledamot för den finska motsvarigheten till Moderaterna.
Hur går det ihop? Det gör det bitvis dåligt. Likadåligt som unga kvinnors bild av ett otryggt Falkenberg och den torra, men betydligt lugnare verklighet som brottsstatistiken visar på.
Den som sett orosmätningar från Falkenberg kan kanske få intrycket av en kommun där natten tillhör mörkermän. Lokala mätningar i kommunen (som dock har några år på nacken) visade ju upp ännu värre siffror över den upplevda otryggheten än den nationella statistik som Brottsförebyggande rådet väckte uppseende med i januari.
Detta trots att Falkenbergs kvinnor inte löper större risk än andra halländskor att utsättas för våld eller övergrepp.
När oron biter sig fast är det viktigt att ta ett rejält tag i problemet. Falkenbergsnämnden påbörjade därför i november förra året en dialogturné för att försöka få svar på varför unga kvinnor känner otrygghet och vad man kan göra åt saken. I dialogarbetarbetet har såväl polisen som kommunen och räddningstjänsten medverkat.
Dialoger har tagits med många olika grupper för att skapa en så bred bild som möjligt. Analysen ska precis påbörjas, så några färdiga svar har Lars Bäcklund på Falkenbergsnämnden ännu inte.
– Men det jag kan säga är att bilden är komplex, att det finns många olika faktorer som påverkar hur trygg man känner sig. Det kan vara allt från hur buskage klipps och belysningen ser ut till hur vi är mot varandra, vilka värderingar som gäller.
Även i Medborgarlöftet för 2017, som nämnden ger, tillsammans med kommunen och polisen, prioriteras trygghetsfrågan. I arbetet med det löftet gjordes nulägesanalyser som visade på skillnader i livsvillkor i olika delar av kommunen.
När politikerna i riksdagsdebatten talar om förorter med grovt gängvåld, skjutningar och attacker mot blåljuspersonal känns det väldigt långt borta från Falkenbergs vardag. Men även här finns riskområden
– Vi har inte områden som skarpt sticker ut vad gäller brottsanmälningar. Gängbildningar av det slag som väckte viss oro för några år sedan ser vi inte längre. Men i områden som Sloalyckan finns en social utsatthet som gör det viktigt att satsa förebyggande, säger kommunpolis Anneli Svensson.
Det arbetet vilar på flera faktorer, från en bra skola till närvarande poliser som finns tillgängliga när det händer något.
Det senare är tyvärr inte alltid fallet, i någon del av kommunen. Detta till följd av polisbrist och en illa hanterad omorganisation. Den bristen måste lösas, snabbare och smartare än vad regeringen hittills förmått. Samtidigt som man tar polisens kris på allvar är det dock angeläget att inse vikten av att ge en balanserad bild av trygghetsläget. Den som, likt Donald Trump, underblåser ogrundad oro och piskar upp stämningar gör samhället en otjänst. Att sedan slå hål på dessa myter kan ibland vara svårare än att lösa verkliga problem.
