I går rapporterades att en kvinna misshandlats av sin tidigare man efter att socialtjänsten avslöjat hennes och barnens skyddade personuppgifter. Det är inte lätt att få skyddade uppgifter, så det fanns naturligtvis en anledning. Ändå anser sig socialtjänsten i Skövde ha gjort rätt, när de röjde uppgifterna för den man som hotat kvinnan och barnen. Att den tjänsteman som avslöjade uppgifterna för mannen skulle åtalas för medhjälp till misshandel är inte troligt, men frågan borde prövas.
I går meddelade också organisationen Centrum för rättvisa att tolv landsting och regioner anmälts till JO för att de avtalat med tv-bolag om rätt att filma patienter på sjukhus och mottagningar i situationer som kan vara mycket känsliga. Ofta har filmandet skett utan att patienterna eller deras anhöriga informerats, enligt anmälan.
Det här har gjorts samtidigt som flera landsting infört generellt fotoförbud i alla lokaler, i det föregivna syftet att värna patienternas och personalens integritet. Att det beslutats samtidigt som allvarliga missförhållanden avslöjats genom foton från sjukhus- och vårdhemsavdelningar har gjort att många protesterat mot denna inskränkning i den privata rätten att fotografera till exempel en nybliven mor med sitt barn eller sin far, tillfälligt inlagd på sjukhuset. Inte minst har medier protesterat mot att hindrar det journalistiska arbetet.
Den JO-anmälan som Centrum för rättvisa gjort gäller tolv landsting och regioner som tecknat avtal om tv-inspelning inom sjukvården. Redan har JO prövat ett fall i Uppsala och kritiserat landstinget. JO konstaterar att det är ett brott mot offentlighets- och sekretesslagen att utan samtycke röja identiteten på patienter och att avslöja journaluppgifter. Kritiken från JO slår fast att sjukhuset inte har rätt att åsidosätta sekretessregler så som skett.
Ändå har alltså många andra landsting och regioner gjort detsamma, även efter JO:s beslut. Det är bra att den här anmälan kommer, så att JO får granska alla de avtal som sjukhusen godkänt.
Sekretessbrott har skett även på andra myndigheter. JK har kritiserat uppgifter om att personer som misstänkts för brott filmats i samband med gripanden vid kroppsvisitationer och kroppsbesiktningar. Även läckor från poliser i tidiga skeden – det mest uppmärksammade fallet är när polis och åklagare avslöjade misstankarna mot Julian Assange för sexuella övergrepp – bryter i många fall mot reglerna om sekretess för integritetskänsliga uppgifter.
Samtidigt som socialtjänster, sjukhus och andra myndigheter medvetet tummar på reglerna om sekretess i fall där de anser att de kan tjäna på det, använder de sekretessreglerna för att slippa uttala sig när de får kritik eller när de anklagas för att ha gjort fel. Denna selektiva tillämpning av sekretesslagen är oacceptabel.
Offentlighetsprincipen är en grundsten i demokratin. Men rätten för anställda i offentlig sektor att avslöja missförhållanden för pressen är inte oinskränkt.
Myndigheters brott mot sekretessreglerna har inget med offentlighetsprincipen att göra. De sjukhus som säljer ut sina patienter till tv-bolag eller de socialtjänstemän som bryter mot sekretessreglerna när det gäller skyddad identitet måste ställas till ansvar för sitt handlande.
Det är inte acceptabelt att tumma på integriteten hos patienter och klienter. Minst tolv landsting och regioner behöver en etisk uppryckning när det gäller integritetshänsyn.
Yngve Sunesson