VISBY 20180705
Mångfaldsparaden passerar en NMR-manifestation  under politikerveckan i Almedalen. 
Foto: Vilhelm Stokstad / TT / kod 11370
VISBY 20180705 Mångfaldsparaden passerar en NMR-manifestation under politikerveckan i Almedalen. Foto: Vilhelm Stokstad / TT / kod 11370 Bild: Vilhelm Stokstad/TT

Sverige ska inte vara lekplats för extremister

Toleransparadox. Vi måste rusta upp. Vi kan inte på ett obegränsat sätt tolerera angrepp från de intoleranta.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Ledare 6/7. Fem timmar per dag i sex dagar. Tisdag till söndag. Det är Nordiska Motståndsrörelsens torgmötestider under Almedalsveckan 2018. Man kan lugnt säga att de hittills gjort det mesta av sitt tillstånd. Redan på tisdagen hade de placerat ett bokbord utanför RFSL:s lokaler på Södertorg, vilket tvingade RFSL Ungdom att ställa in sin medverkan. Under onsdagskvällen greps en medlem ur NMR av polis misstänkt för misshandel med hatbrottsmotiv. På torsdag eftermiddag utbröt tumult utanför Vänskapsförbundet Sverige-Israels tält, då nazisterna försökte täcka för förbundets logga. När en medlem försökte stoppa dem blev hon knuffad till marken.

Debatten huruvida nazisterna ska få basunera ut sitt hatbudskap i Almedalen, eller i samhället överhuvudtaget, är ständigt återkommande. Avvägningen har varit mellan yttrandefriheten, människors trygghet och det demokratiska samhällets säkerhet. Paradoxen uppstår i om det samhälle som förbjuder extremistisk organisering också kan fortsätta kalla sig demokratiskt, då det begränsar människors rätt att yttra sig. Detta problem satte den österrikiske filosofen Karl Popper ord på redan 1945, den så kallade toleransparadoxen. Men måste vi tolerera de intoleranta, då ett överskott av tolerans kan leda till att toleransen avskaffas?

ANNONS

Våld är förbjudet i Sverige och besvaras med våld från staten, polisen. Vi är således inte toleranta mot fysiskt våld som hotar vårt och vårt samhälles kroppsliga frihet och säkerhet. Vi behöver dock fråga oss om inte även verbalt våld, en uttryckt önskan om våld, uppvigling till våld också är sådant våld som hotar vårt och vårt samhälles kroppsliga frihet och säkerhet. Kanske borde vi fråga Sveriges HBTQ-personer vad de anser?

Problemet är dock inte endast organiserad nazism. Med den definition vi har av våld idag är det, teoretiskt, möjligt för IS-kalifatet att traska omkring på Södertorg och uppvigla till död, våldtäkt och massförstörelse över vårt folk och samhälle. Med dagens definition av våld är det möjligt för vänsterextremister att med hot driva sin politiska agenda.

Om vi på ett obegränsat sätt tolererar intoleranta människor, och inte är beredd att försvara vårt toleranta samhälle mot de intolerantas angrepp, kommer vi gå under. Dessa organisationer drar nytta av de friheter vårt toleranta samhälle erbjuder i mening att bekämpa just dessa friheter. Vårt samhälle är således alltid hotat från ett förfall inifrån, vilket också var vad som hände i Tyskland 1934 och blev startskottet till vår historias mörkaste kapitel.

ANNONS

Sverige har idag blivit en lekplats för extremister. Vår demokrati är dåligt rustad från angrepp inifrån, och det är dags att vi tar rätt åtgärder för att försvara den. En god början är att inte tillåta våldsbejakande organisering.

ANNONS