"Houston, we've had a problem”. Så lyder det berömda citatet när Apollo 13 drabbades av ett haveri under sin rymdfärd mot månen. För att travestera detta citat kan man just nu säga: Svenskt Näringsliv, ni har ett problem och han heter Leif Östling.
Att Svenskt Näringsliv förra året valde en mer frispråkig ordförande kan säkert ha varit uppfriskande för organisationen. Detta personlighetsdrag kan öka personens avtryck i både internt och externt. Samtidigt bör det tydliggöras att frispråkig inte är liktydigt med rakryggad, hade det varit så hade Leif Östlings skatteplanering genom miljoner i ett bolag på Malta inte varit del i ett journalistiskt avslöjande. Hade Leif Östling verkligen varit rakryggad hade han själv valt att leverera informationen om att han skatteplanerar – inom lagens gränser – därför att han anser att de svenska skatterna är för höga. Nu blev han istället tagen på, om inte på sängkanten så åtminstone på scenkanten, och där till SVT-journalisten fällde citat som för evigt kommer stå som ett av hans största avtryck i historieböckerna: ”Vad fan får jag för pengarna?” Jo, så är det faktiskt herr Östling. Ogenomtänkta uttalanden och avslöjanden om sämre moral tenderar ofta att överskugga listan över allt bra man gjort.
Frågan om vad det är man får ut för sin inbetalda skatt är i och för sig inte obefogad. Vi är många som ibland frågar oss hur skattemedel hanteras, oberoende om vi är låg- mellan- eller höginkomsttagare. Men den som vet om att han har ansvar som ordförande för Sveriges största näringslivsorganisation borde rimligen uttrycka frågan på ett annat sätt; det är väl bland annat det som motiverar arvodet han bär upp och den kompetens han anses ha.
Skatten vi betalar ska gå till många och mycket. Leif Östling hade i och för sig med sina sparade miljoner säkert kunna finansiera det mesta för sig, sina barn och barnbarn vad gäller skola och sjukvård. Men när det gäller vägarna och infrastrukturen han använder sig av hade till och med en man som Leif Östling fått inse sina ekonomiska begränsningar.
Men visst är det så Leif Östling, du kommer aldrig personligen få tillgodo alla de miljoner du betalat in i skatt, men det är å andra sidan är det inte syftet med det skattesystem vi har. Skatten handlar inte om rätten till visst antal andelar av välfärden, den handlar om att bidra till det gemensamma som är tänkt att hålla ihop samhället.
Visst kan man ifrågasätta ett högt skattetryck och rimligen ska vi också ifrågasätta det som inte fungerar trots dessa många inbetalda summor. Ifrågasätta bör vi alltid göra för att därigenom öka pressen på politiker och andra ansvariga att använda våra inbetalade kronor smart och effektivt. En företrädare som Leif Östling kunde ha varit en viktig röst i denna debatt, men från och med i söndags gäller det inte länge. Svenskt Näringsliv har förlorat en trovärdig röst.
