Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Prova

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Bengtsson, Finn
Stått upp. Utan att tveka och utan rädsla har Finn Bengtsson (M) stått upp för sina åsikter.

Snart finns Bengtsson inte längre i riksdagen

Det är inskränkt att kräva en sådan kadaverdisciplin att inte individer som Finn Bengtsson får utrymme att i några frågor agera efter eget huvud.

Få politiker har på senare tid så konsekvent och utan både tvekan och rädsla stått upp för sina åsikter som moderaten Finn Bengtsson. Född och uppvuxen i Falkenberg men numera bosatt i Linköping och representerande Östergötland i riksdagen. Åsikter som man inte behöver dela, men som det finns all anledning att respektera.

Bengtsson var länge en ganska anonym och föga uppmärksammad del av det ”knapptryckarkompani” som riksdagen ibland brukar beskrivas som. Men så fick han i slutet av december 2014 se hur en uppgörelse, decemberöverenskommelsen (DÖ), hade träffats mellan hans eget och alla övriga riksdagspartier utom SD och V, om hur Sverige skulle styras ända fram till 2022. Och då blev det fart på Bengtsson!

Som en furie, med stark förankring och stöd från sin regionala partiorganisation, tog han varje tillfälle att kritisera och bekämpa DÖ. Den 16 juni 2015 gick han till och med så långt som till att rösta emot det egna partiets linje och i praktiken DÖ. Det var ett agerande som fick konsekvenser och ”kostnader” för Bengtsson.

När sedan DÖ på hösten 2015 (efter beslut på KD:s riksting) föll, trodde nog många att Finn Bengtsson skulle få upprättelse och en starkare position i sitt parti. Säkert han själv också. Men så blev inte fallet. Snarare tvärtom. Bengtsson har berättat om hur han blivit utfryst och närmast mobbad i sin partigrupp, inte fått företräda partiet i olika sammanhang, fått begränsade sekreterartjänster (eller inga alls) och inte fått delta i officiella resor för riksdagens räkning.

Med insikt om sin nu totalt hopplösa situation som M-ledamot bestämde sig Finn Bengtsson för att dels ”frivilligt” lämna riksdagen efter nästa val, dels använda sin återstående tid som parlamentariker till att bekämpa den rådande ordningen med partipiska, toppstyrning samt orimliga belönings- och bestraffningssystem. Det måste man säga att han gör med den hedern.

Nu bör det först som sist sägas att vår demokrati, som ju manifesteras i citatet ovan från regeringsformen, är representativ. Vi röstar i första hand på partier och i andra hand och om vi vill på personer. Det är alltså mer på M än på Finn Bengtsson ett betydande antal väljare i Östergötland har röstat. Och genom att samverka i en riksdagsgrupp får de genom M-sedeln valda sedan sitt inflytande. Precis som det fungerar i andra partier.

Samtidigt är det outvecklat och inskränkt att kräva en sådan kadaverdisciplin att inte individer som Finn Bengtsson får utrymme att i några frågor agera efter eget huvud. Så lågt till tak får det bara inte vara, det förlorar både det enskilda partiet och hela landet på.

Bengtssons lösning är ett starkare riksdagsmandat och mindre toppstyrning. Det är fullt rimligt och bra. Men det får inte skapa kaos och oordning. För precis som CH Hermansson (V) en gång sa: ”Någon jävla ordning ska’ det va’ i ett parti”!

MEST LÄST