Ledare 9/6. För varje fimp jag ser på stranden, stiger temperaturen även inombords.
Hur svårt kan det vara? undrar jag irriterat.
Väldigt, är tydligen svaret. Inte ens en ynka liten fimp orkar de plocka upp.
Rökarna är dock inte ensamma om att lida av något slags städfobi. Därför växer skräphögarna på våra stränder för varje år som går. Fina Skrea, vars skick inför den supertidiga badsäsongen har fått många falkenbergare att reagera, är inget undantag.
”För varje steg du tar på stranden kan du kliva över 120 skräpföremål.” Det dystra beskedet kom från stiftelsen Håll Sverige Rent, som i samband med Världsmiljödagen i veckan presenterade sin analys efter skräpplockning längs västkusten. Det kan låta mycket, men plasten kan snabbt bli finfördelad av väder, vind och vågor.
Att all denna plast hotar livet i havet är skälet till att årets världsmiljödag hade just ”Besegra platsföroreningar” som tema. Plats är bra på många sätt, men vi har blivit överdrivet beroende av engångsartiklar.
De flesta som sopsorterar har säkert noterat den stora mängd plastskräp som snabbt genereras i ett helt vanligt hushåll – och därmed haft skäl att reflektera kring hur vi kan minska mängden. Att börja fasa ut plasten till förmån för mer miljövänliga alternativ är en viktig åtgärd. Vissa företag har redan påbörjat en omställning till andra förpackningar och i veckan passade en svensk möbeljätte på att lova att fasa ut all engångsplast i butik och restauranger till 2020.
– Men sugrör skall väl inte försvinna? säger sonen oroat.
Han är inte ensam. Även vuxna har reagerat. Inte bara för att många tydligen tycker det är festligt med sugrör utan också för att de är praktiska, inom exempelvis vård och omsorg. Alla oroliga kan dock lugnasl. Alternativ finns, exempelvis tillverkade av sockerrör.
Med mindre plast i omlopp minskar mängden potentiellt plastskräp. Men det lär ta tid innan sådana åtgärder kan kompensera för det utbredda slarv som sommarsäsongen uppmuntrar till. Exempelvis festivaler är en njutning för många medan de pågår, men synen av ”slagfältet” efteråt kan vara anskrämlig. Förra årets Hallifornia blev ett avskräckande exempel. Arrangören hade misslyckats med anpassningen av antalet sopkärl, med följden att folk helt enkelt slängde vid sidan – ett beteende som då och då kan observeras även vid våra återvinningsstationer.
I Falkenberg händer det titt som tätt att folk slänger vanliga hushållssopor i kommunens papperskorgar – ett beteende som bidrar till att allt mer skräp hamnar där det inte skall vara. Det senare är ett växande problem i kommunen. Uppenbarligen har de böter som man kan åläggas för nedskräpning inte haft en tillräckligt avskräckande effekt. Kanske delvis för att polisen inte riktigt har tid att jaga skräpnissarna – risken för upptäckt är därmed liten. Men en dyrare bot kan kanske leda till bättring.
När den enes vett har gått ut kan dock den andre göra liten skillnad. Skräpplockarinsatser måste inte koncentreras till särskilda dagar då strandstädning står på agendan. Ser du en plastpåse fara runt på stranden, plocka upp den. Det är förstås skit att behöva städa efter andra. Men vinner miljön på det kan det vara värt besväret, eller hur?
