Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    A child reacts after receiving a chocolate bar from a person dressed as Santa Claus at a shopping mall in Bucharest, Romania, Bild: Vadim Ghirda

    Se de barn tomten aldrig kommer till

    Inför jul blir klyftorna extra påtagliga. Så ta chansen att dela med dig.

    Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

    Ledare 8/12. Ser du den lille med hängande huvud. Han som har samma svarta mjukisbrallor som vanligt på julavslutningen? Eller flickan som återigen visade sig ha ”glömt” luciakronan när den där pirriga morgonen kom?

    De kanske inte är så lätt att märka i mängden, i synnerhet som de där barnen gör sitt bästa för att inte synas för mycket. Men de finns där – mitt ibland oss. Så även i Halland.

    ”Enligt Rädda barnen lever över 600 barn i fattigdom i Falkenbergs kommun”. Så står det i informationen från familjediakonerna i Falkenberg. Att behovet blir extra påtagligt inför jul är självskrivet. Nu ber kyrkan gåvoglada falkenbergare att sprida lite julglädje genom att skänka matkassar eller annat. Man kan till och med swischa en slant till behövande.

    Kyrkorna i Varberg och Kungsbacka ägnar sig åt liknande, caritativt arbete. Samtliga familjediakoner kan vittna om påtagliga behov.

    Vår välmående region har visserligen lägst barnfattigdom i hela landet, men det minskar inte bördan för de barn som inte har.

    – Klyftorna har ökat. Det kan skapa mer tryck på barnen. Det blir mer synbart vem som inte har. Många av de barn vi möter önskar sig inga julklappar, för de vill inte stressa sin mamma. Och många av barnen har till exempel inte en tillgång till en egen mobil, säger Sara Azzazi. Hon är relationschef på Fryshuset Region Väst och Syd, samt ansvarig för Barn till ensamma mammor.

    Alla som vet hur mycket barn i dag ägnar sig åt sociala medier, pratar med varandra på chattar med mera, förstår var det kan betyda att vara utan. Mobillösheten blir som en symbol för medellösheten.

    Shoppingslistan från Falkenbergs kyrka visar problemets djup. På inköpslistan står inte ekologisk skinka från Halland, eller lokalproducerad marsipan. Där står blöjor, toalettpapper och pasta. Helt vanliga basvaror.

    Låt insikten sjunka in. Vi talar alltså om föräldrar som vissa dagar kanske inte har råd att sätta mat på bordet.

    Begreppet barnfattigdom kan ibland skapa förvirring i svensk debatt. Men det handlar om en realtiv fattigdom, eller ekonomisk utsatthet som man också kan kalla det.

    ”Fler barn än någonsin går hungriga i jul. För allt för många överskuggas tillvaron av oron över hur man skall få maten att räcka till när skolan stänger och barnen äter alla måltider hemma.”

    Så står det i ”Fyll ett kylskåp till jul”, en pågående kampanj för Göteborgs stadsmission.

    Hur är det möjligt? Vi har ju socialbidrag och sociala skyddsnät, tänker kanske någon.

    Och visst, för många olyckligt lottade är det lättare att leva i vårt land. Men samtidigt är det smärtsamt uppenbart att det finns alltför många som faller mellan stolarna.

    Barnhjälpsorganisationen Majblomman, med rötter i Halland, har pekat på att många kommuner saknar tillräcklig kunskap om barnfattigdomen. Det bidrar till att insatserna är för svaga. Majblommans huvudkontor ligger i Göteborg. I den västsvenska storstaden har allt fler ideella organisationer sett problemen. Och de har trappat upp sina offentliga aktiviteter. En speciellt inhyrd spårvagn för julklappshjälp är ett bra exempel.

    För några år sedan fanns flera julkappsinsamlingar i våra kommuner, arrangerade av driftiga privatpersoner. Men i år syns det inte lika tydligt. Men så kräver allt sådant arbete mycket arbete och organisation.

    Att fler människor, såväl privatpersoner och företag, vill hjälpa till är dock tydligt.

    – Det är fint att ser hur engagemanget växer. Och nog behövs det. Jag får höra så många hjärtskärande berättelser från barn. Utsattheten finns överallt, säger Sara Azzazi.

    Än så länge finns den ideella organisationen Fryshuset inte Falkenberg eller Varberg, men det kan komma att ändras. Behovet av fler aktörer är påtagligt.

    Kyrkans diakoniverksamhet hjälper många, och står öppen även för icke-medlemmar. Men det vore välkommet med fler komplement till det arbete kommun och kyrka gör. Ju fler som kan kraftsamla tillsammans desto bättre.

    – Alla barn är allas barn, säger Sara Azzazi.

    Det har blivit hennes devis. Och sämre ledstjärna kan man ha. Låt den vägleda fler inför julen.

    Och se till att ändra det regelverk som fått Skatteverket att varna på twitter. Det är orimligt att anställda skall riskera beskattning om de avvisar julgåva och istället ber att arbetsgivaren skänker pengar till ideella ändamål.