Dagens konkurrens om arbetskraft tillsammans med pågående generationsväxling på många områden ställer höga krav på våra kommuner. Har man dessutom, som Varberg, ambitionen att växa kraftigt under de närmaste åren, krävs det ändå mer.
Detta är man också fullt medveten om bland politiker och tjänstemän. I det strategiska styrdokumentet inför budgeten 2018 (behandling i kommunfullmäktige nästa tisdag), lyfts strävan efter att bli en ”attraktiv arbetsgivare” särskilt fram. Så mycket mer än ord blir det dock inte.
Kommunstyrelsens ordförande, Ann-Charlotte Stenkil (M) verkar helt ha missförstått att personalpolitik och politiken för att tillgodose Varbergsbornas intressen och behov är två helt olika saker. Detta när hon i ett svar här i HN i torsdags säger: ”Det är inte bara om hur man har det på jobbet (det handlar). Det ska vara tryggt och finnas bra skolor, omsorg och saker att göra på fritiden”. För personalpolitik rör per definition bara arbetssituationen!
Föga förvånande är de fackliga organisationer som är verksamma inom kommunen inte heller särskilt nöjda med attityden från de styrande. Vid de MBL-förhandlingar som genomförts pekar de på en rad brister. ”Personalen drivs för hårt” befarar man bland annat. Det krävs krafttag för att ”öka delaktigheten/inflytande(t) på arbetsplatsen”.
När det i riktlinjerna talas om att ”anpassa antalet chefsled eller stöd till chefer för att uppnå en effektiv och ändamålsenlig organisation med möjlighet till dialog och en god arbetsmiljö för de anställda”, finns det enligt de fackliga företrädarna inga satsningar med i den föreslagna budgetramen. Ord utan pengar således!
Det här borde man satsa på från kommunens sida. Cheferna, eller varför inte kalla dem ledarna, som Josefine Eirefelt gjorde i ett föredrag vid en Rotaryfrukost på fredagen. De är en av de viktigaste förutsättningarna för att en verksamhet ska fungera väl.
Enligt en undersökning från Opinions- och konsultföretaget Gallup är det så många som 73 % av en verksamhets medarbetare som är oengagerade på jobbet. Vilken potential en duktig ledare har här! Och vilken investering, till förhållandevis låg kostnad, det är att satsa på att få bättre ledare i en verksamhet. Varbergs kommun givetvis inte undantagen!
Annat som förs fram från de fackliga organisationerna är inte lika övertygande. Kommunens ekonomiska mål sätter helt naturligt gränser för vad som är möjligt. Kortare arbetstid, oavsett om det är sju eller sex timmar per dag som avses, är inte realistiskt. Och inte, hur gärna man än skulle önska detta, självfinansierande.
Det ska ”innebära en skillnad att vara anställd inom Varbergs kommun” skriver de fackliga organisationerna i sitt skriftliga yttrande vid MBL-förhandlingen. Klart värt att ta fasta på. För den politiska såväl som den personella ledningen av Varberg.
