S-politik som överträffar Kafka

Låter danska asylläger i Afrika absurt? Betänkt då att svenska regeringen hänvisar syriska flyktingar via Sudan.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Ledare 7/2. Pojkrummet står färdigt. Men dagarna och åren går. Medan mamman räddar svenska liv, är hennes lille fyraåring fast i Syrien – offer för både krig och svenska regeringens cyniska spel. Mamma Alaa vill de rödgröna gärna ha här. Hon botar delar av den läkarbrist som skapar vårdkris i Sverige, en kris som kan påverka väljarstöd.

Kort sagt, mamma Alaa får gärna hela svenskar och sossarnas väljarsiffror, men att låta hennes familj bli hel igen finns inte på kartan. Familjen har drabbats av många bakslag. Ett tag såg svenska ambassaden i Sudan ut som den rimligaste utvägen.

ANNONS

För ett år sedan öppnade ambassaden där för att ta emot ansökningar från syrier som har rätt att återförenas med familj i Sverige.

– Det är ett stort steg framåt mot hur situationen är nu, när splittrade familjer inte har möjlighet att ansöka med mindre än att man flyr till Europa i rangliga båtar med flyktingsmugglare, förklarade Isabella Lövin (MP) då, för ett år sedan.

Just rädslan för att hennes lille pojke skulle sluta som Alan Kurdi, drunknad och uppsköljd på en strand, var skälet till att Alaa valde att fly i förväg.

Men varför låta nästa flyktväg gå via Sudan, av alla ställen? Det är ungefär lika långt från Aleppo till Khartoum som från Varberg till Madrid. Så varför tvinga familjen resa så långt?

Skälet till den märkliga nyordningen var att regeringen hade fått hård kritik. De fem länder som UD ville slussa syrier via har infört tuffa visumkrav. Då föddes idén om Sudan. Därför är det nu två års väntetid på en intervju vid svenska ambassaden i Khartoum.

Ett kritiskt Amnesty frågar varför syrier inte kan få söka via Libanon – vilket vore mer logiskt. Svenska UD ursäktar sig med att det är svårt med kompetens och att man utvärderar. ”Utvärderingen” rullar nu in på andra året och det är lätt att se igenom krumbukterna. Den enda rimliga anledningen att man hänvisar syrier till ett land i Afrika är att man vill göra återföreningen så svår som möjlig. Det är därför processen ser ut som om Kafka låg bakom snarare en human(?) svensk regering.

ANNONS

Å andra sidan skall man kanske inte vara förvånad. Den som blickar över sundet ser att intresset ökar för att förpassa flyktingar till något land i Afrika. De danska Socialdemokraterna har nyss deklarerat att de vill avskaffa rätten att söka asyl vid gränsen för att i stället hänvisa människor till danska uppsamlingsläger i Nordafrika. Där skall de kunna få asyl – för att sedan vidarebefordras till FN-drivna flyktingläger i närheten – alltså så långt bort från Danmark som möjligt.

Dansk S-politik anno 2018 låter helt enkelt som något hämtat ur Sverigedemokraternas våtaste drömmar. Än så länge avvisar de svenska Socialdemokraterna idén. Men med tanke på hur berättelsen från Syrien/Sudan ser ut, hur långt är steget egentligen dit? Det tog ju bara några år för Moderaterna att gå från starkt försvar av asylrätten till att kasta den överbord ihop med oönskade flyktingar.

”EU kan inte ta emot all världens flyktingar”, argumenterar asylrättens motståndare. Dit räknas numera även vissa ledarredaktioner, som ser de brutala lägersystemen i Australien som välfungerande förebilder.

Men norra Afrika anses alltså bättre lämpat att ta emot ”all världens flyktingar”? Tänker man sig kanske att en blomstrande lägerindustri, finansierad av Sverige, Danmark och andra EU-länder – skall ge Libyen eller Marocko ett ekonomiskt lyft. Man köper sig fri från flyktingproblem och bidrar till mer reda i världsordningen?

ANNONS

Regler måste anpassas efter tid och läge, säger asylrättens motståndare och dömer ut systemet som hopplöst föråldrat. Så kan man naturligtvis beta av princip efter princip bland de mänskliga rättigheterna, hävda att de passerat bäst-före-datum och slänga dem i papperskorgen. Hur någon kan se en sådan avveckling som utveckling är obegripligt.

ANNONS