I en tid av trender får prylarna vi förser oss med tyvärr ofta ett kort liv. Det går dock inte att helt skylla ifrån sig sitt eget ansvar i detta uppdrivna tempo. Bara för att företagens marknadsavdelningar vill lyfta fram och visa de senaste modellerna med de nya funktionerna, i de senaste moderiktiga färgerna, innebär det inte ett automatiskt tvång att ta fram kontokortet och handla.
I en tid då det trots allt är så att fler människor uttalar en oro för miljön bör också fler människor ta ansvar för att dra sitt strå till stacken för minska slit-och-släng vilket är en lika uppenbar miljöpåverkare som far-och-flyg.
Miljöpåverkan blir i och för sig mindre när fler av företagen börjat ta ansvar för att tillverka prylar av miljövänligare material i processer som är mer resurssnåla och energisnåla. Men miljövinsten blir likväl alltför liten om kunden sedan väljer att byta ut prylarna i samma takt som trenderna för varje årstid presenteras.
Som konsumenter kan vi som sagt ta vårt ansvar, men företagen behöver å sin sida också förse oss med prylar som håller i längden. Och lurar de oss, då ska det svida rejält.
Ett exempel på att vi som konsumenter blivit dragna vid näsan är avslöjandet om Apples fusk. Företaget har erkänt att man medvetet gjort sina äldre telefonmodeller slöare. Och det vet vi var och en, att en telefon som bara står och tuggar är något vi inte vill gå runt med i längden; snart köper vi en ny. Precis detta har varit Apples avsikt.
Denna gång är det alltså Apple som avslöjats med fingrarna i syltburken. Tyvärr är det nog mer än sannolikt att det är trångt i den där syltburken. Detta gäller framför allt mycket av den teknik vi använder i dag. Som konsumenter har vi varken kunskap eller möjlighet att kontrollera vad orsaken till ett plötsligt haveri egentligen handlar om. Handlar det verkligen om slitage eller finns det i många produkter en inbyggd ”dags-att-sluta-fungera-funktion”?
Att en del företag gapar över så stora vinster att man samtidigt riskerar rasera allt det arbete man gjort för att bygga ett trovärdigt varumärke är ingen nyhet. Och glädjande nog har EU-parlamentet insett problemet och därmed tagit tag i saken. Förra året antog man ett betänkande där man vill se konkreta åtgärder mot så kallat planerat åldrande. För att motverka detta som man menar är ett slöseri med energi och resurser vill ha miniminivåer för livslängd på produkter inom unionen.
Nu gäller det dock att åtgärderna som ska avskräcka från fusk blir riktigt märkbara. Böter som verkligen svider är en åtgärd. Böter så stora att det blir helt ointressant att ens försöka fuska kan vara det som får våra prylar att ”gå som en klocka”.
