Pär Wiik, Petter Öhrling och Catharina Blixt Jeppson vill alla bidra till att hjälpa eleverna i deras val. Det är samtidigt ett arbete där de hoppas att skolan kan dra sitt strå till stacken för att stärka näringslivsklimatet i kommunen.
Pär Wiik, Petter Öhrling och Catharina Blixt Jeppson vill alla bidra till att hjälpa eleverna i deras val. Det är samtidigt ett arbete där de hoppas att skolan kan dra sitt strå till stacken för att stärka näringslivsklimatet i kommunen.

PS praktiserar goda exempel i studievägledning

LEDARREPORTAGE: På Peder Skrivares skola, PS i Varberg använder man många metoder för att hjälpa elever i deras studieval. Målet är också att bättre koppla ihop skolan med arbetslivet. Det finns uppenbarligen fler metoder än PRAO.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Att välja utbildning och yrkesinriktning i unga år har alltid varit svårt. Det ska dock konstateras att dagens unga står inför ännu svårare val. Dels går utvecklingen så snabbt att det är svårt att förutse vilka yrkesgrupper framtiden har behov av, dels har färre unga i dag har någon arbetslivserfarenhet alls att utgå ifrån när de väljer gymnasieutbildning.

Att göra rätt val verkar dessutom vara extra svårt för svenska ungdomar, Sverige sticker ut i statistiken. Drygt en fjärdedel av gymnasieeleverna slutför inte sina studier. Många ångrar sig och byter gymnasieprogram. Andra hoppar av gymnasiet.

Kritiker menar att studie- och yrkesvägledning fungerar betydligt bättre i de nordiska grannländerna och att man därför bör titta på vad de gör och utreda vilka åtgärder som krävs i den svenska skolan. Men de goda exemplen finns också närmare än så.

ANNONS

På PS i Varberg, har man kommit långt.

Petter Öhrling som är rektor på skolan påpekar att man arbetat med åtgärder sedan ett antal år tillbaka, men att det då inte var lika strukturerat som i dag:

– Nu kan vi redan från början säga att i ettan kommer du ha det här i tvåan det här. Vi vet vad vi ska göra.

– Tänket är att det ska trappas upp under årskurserna. Att man hela tiden ska närma sig näringslivet, tillägger studie- och yrkesvägledaren Catharina Blixt Jeppson.

Sedan tre år tillbaka jobbar dessutom Pär Wiik som skola-arbetslivsutvecklare på skolan. Hans tjänst syftar till att öka samverkan mellan skola och näringsliv. En likadan tjänst finns även för grundskolan.

Denna satsning från politikerna i Varbergs kommun är mycket positiv, för just kontakten mellan näringsliv och skola är något båda parter brukar efterfråga. Detta ökar förutsättningarna för att eleverna får rätt kompetens när de är klara med sina studier. Inte minst kan ett bra samarbete hjälpa eleverna att förstå vilken nytta de har av det som de lär sig vid skolbänken.

Pär Wiik kan konstatera att det är ett samarbete som ger resultat. Över 90 procent av eleverna som gått yrkesinriktat program har arbete i dag eller fortsätter studera. Det finns också fler exempel på de som genom skolan drivit UF-företag (Ung Företagsamhet) som på så sätt kommit in i näringslivet.

ANNONS

PS använder sig av fler metoder för att uppnå sitt positiva resultat. Bland annat har man ”branschdagar” då företag kommer till skolan och informerar om sina verksamheter. ”Anställningsbaren” innebär att ett företag eller en yrkeslivskopplad organisation finns på skolan för att svara på elevers frågor. Man genomför ”Skarpa projekt” där företag tar hjälp av elever för att få ungas syn på tjänster eller produkter. Dessutom har man så kallad ”jobbskuggning” som innebär att eleven hänger med och skuggar en person på dennes arbetsplats.

Samtidigt som dessa metoder uppenbarligen når resultat handlar det generella svenska problemet att göra det rätta gymnasievalet; det krävs alltså även åtgärder redan i grundskolan. Att PRAO därmed snarare blivit undantag än regel i våra skolor har knappast underlättat ungas val eftersom deras kontakt med yrkeslivet minskat. Men Catharina Blixt Jeppson menar att man gör det lite väl enkelt för sig om man tror att införande av det gamla PRAO-systemet löser hela problematiken:

– Det gäller att tänka på att samhället ser annorlunda ut nu. Ska man ha PRAO måste man ha en genomarbetad organisation så att det blir meningsfullt.

I Varberg har man istället infört SKAL (Skola Arbetsliv i Varberg) som man beskriver som en modern PRAO. Metoden används i grundskolan och innebär att varje skola är kopplad till ett stort företag där det finns minst 35 yrken. Eleverna besöker företaget med jämna mellanrum under sina nio år i skolan och knyter ihop besöken med kunskapen de får i skolan.

ANNONS

Metoderna i Varberg är uppenbarligen många för att bättre koppla ihop unga människor med yrkeslivet som väntar. Ambitionerna känns upplyftande.

Rubrikerna om den svenska skolan är ofta svarta. Många gånger är det befogat, för det finns en hel del att förbättra. Samtidigt går det efter ett besök på PS att konstatera att förbättringsarbetet pågår och på en del håll har man nått långt. I det här fallet verkar dessutom alla vara vinnare, inte minst eleverna som blir säkrare i valet av utbildning.

ANNONS