Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

MALMÖ 20181015 Stefan Sintéus, polisområdeschef i Malmö, berättar om projektet "Sluta skjut" under en pressträff på mediacentrat på Stadion i Malmö på måndagen. Satsningen syftar till att enligt en amerikansk modell förebygga skjutningar och grovt våld i Malmö. Foto: Johan Nilsson / TT kod 50090 Bild: Johan Nilsson/TT

Orimligt glamoröst att vara värsting i Malmö

Värstingresor och släpphänt daltande är sämsta tänkbara metod. Så främjas inte avhopp och omstart.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 29/11. Vi minns dem från i somras. De bildade mänsklig mur mot nasse-dräggen. Skyddade demokratin. Fick beröm. Tog lite av den där revanschen.

Bilden av KRIS i Almedalen gav en vink om att det finns en väg ut ur kriminaliteten och en väg in till ny, sundare gemenskap.

Att lämna kriminalitet bakom sig och börja om är ofta svårt. De nödvändiga fängelsestraffen har inte alltid karaktärsdanande effekt. Därför behövs vettiga stödåtgärder för dem som avtjänat straff och vill starta om.

Tyvärr har de senaste dagarnas avslöjanden från Malmö blivit som att se reportagen om 90-talets värstingresor gå i pinsam repris. Redan då skapade välmenande men skrämmande naiva ”alternativmetoder” skandalrubriker. Redan då stod det klart att de kriminella som bjöds på lyxiga seglatser i solen ofta utnyttjade entusiasternas dumhet till att fortsätta strula, bete sig och i värsta fall begå brott under resans gång.

Eländet underlättades av att de aktörer som ledde den skandalomsusade verksamheten inte alltid hade de bästa av motiv. Faktum är att det fanns skäl att tala om att en del företagare tjänade en rejälv slant på att sälja bluffterapi.

2018 tycks historien alltså ha upprepat sig. SVT berättar hur Malmö Stad har placerat unga på glid och gängkriminella hos ett företag vars verksamhet man haft oacceptabelt dålig koll på. Så kallade stödboenden, i många fall inhyrda bostadsrätter, har blivit en central för kriminella att fortsätta eller trappa upp sin verksamhet. Ett exempel, som sticker ut, är en exklusiv femrummare i centrala staden där flera kriminella killar placerades tillsammans. Ni kan ana vad som hände sedan.

Istället för att rycka upp sig betedde sig värstingarna som just det. De till och med hotade den städhjälp de blivit beviljade av generösa företrädare för kommunen. Och när polisen gjorde husrannsakan hittades exempelvis fyrverkeripjäser, avsedda för att ordna explosioner i utpressningssyfte.

”Bombdådet är ett av flera exempel på hur kriminella fortsatt att begå brott när socialtjänsten placerat dem i stödboendets lägenheter.” skriver SVT.

Representanter för det företag som gjort värstingvård till sin affärsidé påstår sig bara ha varit ute efter att ”hjälpa”. Men en samplacering av ett kompisgäng, är ju att underlätta brott. Och att belöna gänget med en skön skidresa till Sälen är i sammanhanget obegripligt korkat.

SVT:s granskning visar att företaget i praktiken har fått miljonbelopp för att hälla bensin på en brasa. Mot bakgrund av de problem med skjutningar och grov kriminalitet som finns i Malmö är det en närmast osannolik skandal. Polisen, som deltar i trygghetsskapande initiativ, sliter nog sitt hår.

Nu skall allt utredas – av kommunen. Det beskedet känns sådär. Att granska egna misstag är förvaltningarna själva inte bäst skaffade för. Tack och lov lär även Konkurrensverket ta fram luppen. Och kanske någon mer.

Att ge kriminella en chans till omstart så att de kan bli ansvarstagande medborgare är inte ett utsiktslöst projekt. Revanschen är, som sagt, möjlig. Exkriminella kan till och med bli dagens hjältar, som i somras.

Men ett framgångsrikt arbete kräver mycket genomtänkta metoder. Avstånd bör ses som en självklar del av avhopparverksamhet. Och då avses inte avstånd i betydelsen chilla i Medelhavet eller i fjällen.