Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Fredrick Federley inleder valturnén med besök i bland annat Falkenberg. Bild: Fredrik Larsson

Nog ”fan” får vi pang för pengarna

EU kan bli bättre. Men inte ens en skeptiker bör slösa sin röst på ett parti som vill för att sabotera.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

Ledare 9/2. Irritationen hos dåvarande ordförande för Svenskt Näringsliv, Leif Östling, gick inte att ta miste på. Vad fan får jag för pengarna frågade han, efter att hans listiga skatteplanering avslöjats. Resonemanget går igen i svensk EU-debatt. Och svaret från Sveriges mest EU-fientliga parti har länge varit det simplast tänkbara: ”mest elände”.

– EU är en stor korruptionshärva. Sverige betalar ofantligt mycket pengar och får ofantligt lite tillbaka, har det låtit från partiledaren Jimmie Åkesson.

Helt falskt, enligt Europaparlamentariker Fredrick Federley (C). Hans lista på allt vi får för medlemskapet är lång. Det första han lyfter fram är dock något som alla väljare enkelt kan relatera till.

– Vi har fått lägre matpriser än någonsin, vi lägger allt mindre del av vår disponibla inkomst på mat, säger han när HN möter honom vid Foodtech-företaget Futufarm i Halmstad.

God och snabb tillgång till allt från friska snittblommor till livsviktig medicin är andra exempel på Federleys lista. Handelsförbindelserna har ökat och gjort våra länder allt mer integrerade. Det har inte minst de problemtyngda förhandlingarna om Brexit visat. Om det blir ett hårt Brexit riskerar det brittiska sjukvårdssystemet hamna i ett kaotiskt läge. Just tillgången på läkemedel är en kritisk punkt. Brittiska sjukhus har uppmanats att bygga ut sina lager och regeringen har bett läkemedelsföretag att göra detsamma. Enskilda patienter, som oroliga diabetiker, bunkrar insulin, vilket tidningen the Guardian berättade om i dagarna.

Konsekvenserna är lätta att se. Och det här beroendet var ju indirekt ett mål med EU. En bärande tanke hos grundarna var att länder som handlar med varandra inte börjar kriga med varandra. Det finns alltså något ofantligt stort och viktigt som vi får för pengarna – något som kanske inte kan mätas direkt i kronor och ören – nämligen goda och fredliga relationer.

Det är dock inte för att SD värdesätter detta så mycket som man överraskande byter fot inför EU-valet. Så sent som i augusti förklarade EU-parlamentarikern Peter Lundgren att partiets linje om Sverige och EU är ”glasklar”.

”Sverigedemokraterna vill att vi lämnar EU”

Ett halvår senare har partiet ändrat sig. Nu är det inte längre Swexit som gäller – kanske för att den brittiska röran gett den linjen dålig bismak. Och för ett populistiskt parti känns det kanske knäppt att driva en fråga när det folkliga stödet för EU nått nya höga nivåer.

Strategin går nu ut på att ”reformera EU inifrån”. På ren svenska betyder det snarare ”sabotera EU inifrån”. Men exakt vad kan de ställa till med?

– Hittills har de mest demonstrerat sitt missnöja genom att exempelvis vända ryggen till när någon talar, säger Fredrick Federley.

Typ som den där suddgummikastaren längst bak i klassrummet som störde alla men kanske inte kunde skada någon på riktigt?

– De flesta beslut fattas ju i majoritet och då blir den reella påverkan inte så stor, säger Fredrick Federley.

Små, skräniga partiers möjligheter att sätta käppar i hjulet kanske är begränsade. Men partigruppsspelet ska inte underskattas, lika lite som den värderingsförskjutning som SD och likasinnande nu driver på i Europa. Det är ju inte för att bygga ett starkare EU som Putin lämnat generösa stöd till högerextrema europeiska partier av det slag som leds av Jimmie Åkesson. Men visst, för alla som hellre främjar ryska intressen än svenska är förstås partier som SD ett utmärkt val.