Politik kan ibland ge intryck av att vara ett spel, inte minst i dessa tider av regeringsdiskussioner. Men det är bara ytan. För politik är inte främst matematik. I grunden handlar det om att påverka människors verklighet. Att komma med lösningar på människors problem och föra samhällsutvecklingen i den riktning som man önskar. För att lyckas med krävs möjlighet att få igenom sin politik i de beslutande församlingarna.
Ofta har de politiska partierna en någorlunda liknande bild av vad det är som är problemet och vad målet är. Att eleverna ska lära sig mer, att utsläppen av växthusgaser ska minska och att köerna i vården ska kortas är inga mål som det råder ideologisk strid om. De ideologiska skillnaderna syns snarare i valet av metoder för att lösa problemen. Är det mer statlig detaljstyrning som behövs eller mer frihet för kommuner och verksamheter lokalt att besluta? Är det ökad politisk styrning eller mer marknad som är rätt väg att nå målet?
För den som följer den mediala debatten är det svårt att upptäcka när politik lyckas. Det är bristerna och misslyckanden som får uppmärksamhet. Det är en naturlig del av nyhetslogiken. Frågan är dock om medborgarna ändå uppfattar att det blivit bättre.
Två statsvetare, Björn Rönnerstrand och Maria Oskarson, som är verksamma vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet, har undersökt effekterna av när köerna i vården verkligen blev kortare. Författarna har använt sig av undersökningen Väst-SOM, som är en fördjupad undersökning i Västra Götaland, och jämför vad som hände med förtroendet för vården efter det att väntetiderna till sjukhusvården ungefär halverades där från 2006 till 2007. Resultatet har nyligen publicerats i en artikel i Policy Studies Journal.
Deras undersökning visar att de minskade väntetiderna resulterade i att medborgarna också blev mer nöjda med sjukhusvården, framför allt de som inte hade direktkontakt med vården som patient eller anhörig. Hos patienter och anhöriga var nöjdheten med vården generellt högre än bland dem som inte haft kontakt med vården och deras uppfattning påverkades också mindre av de kortare väntetiderna.
Det är bra för det demokratiska systemet att förändringar i verkligheten, i detta fall kortare väntetider, också uppfattas av väljarna. Att det var så kan man sluta sig till i och med att nöjdheten med sjukvården ökar när köerna blir kortare. Däremot är det inte säkert om denna ökade nöjdhet resulterar i att de som drivit den politik som lyckats också belönas för det i kommande val. Den frågan har man inte försökt besvara i undersökningen.
Det som talare emot är att valrörelserna i huvudsak handlar om de problem som finns kvar, inte de som är lösta. Att lyckas med politiken kan ändå ha en viktig betydelse för valutgången. De problem som inte längre finns kan inte användas av oppositionen för att motivera väljarna att byta styre.
