Krönikan 15/11. Ett av SSU:s mest högljudda distrikt har blivit föremål för en rikstäckande skandal. Högt uppsatta S-märkta ungdomspolitiker har delat antisemitiska och våldsbejakande budskap. Förra året bjöd SSU Malmö in en radikal predikant för att tala om ”religionens plats i samhället”. Terrorforskaren Magnus Ranstorp menar att predikanten ifråga kan ses som en ”framträdande föreläsare i den salafistiska miljön”. Lokalföreningens ordförande Tiba Awni sa till Kvällsposten att: ”Vi har en tuff konflikt inom SSU som vi måste reda ut” (8/11). För en utomstående är det tydligt att SSU är ett förbund i kris, men problemen handlar knappast enbart om konflikter.
Bilden av ett konflikthärjat förbund målas upp av Skånedistriktet i en debattartikel i Aftonbladet (5/11). 33 medlemmar menar att distriktet härjats av maktkamper och konflikter under flera års tid: ”Som i så många andra SSU-distrikt finns det olika politiska intressen i vårt distrikt. SSU Skåne har haft en lång historia av en politisk maktkamp mellan bokstavstrogna vänsterideologier och en mer pragmatisk klassisk socialdemokratisk gren. Länge har SSU-distriktet i Skåne dominerats av dessa mer vänsterideologiska krafter. Detta har sedan en tid ändrats och nu är styrelsen mer heterogen.” Medlemmarna förtydligar att förbundet inte accepterar någon typ av antisemitism, homofobi eller extremism, men uppenbarligen har så inte skett. Flera av de ungdomar som skrivit under den tidigare nämnda debattartikeln har själva delat våldsbejakande och antisemitiskt material (8/11).
Det som är högst förvånande är att den pågående konflikten med all dess hatiska smörja inte tycks ha nått ledningen förrän journalisterna har knackat på. Kanske mer anmärkningsvärt är de påståenden som menar att det så kallade ”mediedrevet” ska förstås i ljuset av ungdomars enträgna och ideologiska maktkamper. Visserligen har de rätt i en sak, det handlar om ideologi, men inte vilken som helst. Nej, antisemitismens och salafismens långa klor är inget som kan viftas bort med maktkamp à la SSU. Förbundet är känt för sina maktstrider mellan olika vänster- och högerfalanger, men SSU Skåne spelar i en helt annan liga.
Att antisemitiska och fundamentalistiska budskap har delats på sociala medier borde ha synts direkt i många andra SSU:ares flöden. SSU Skånes vice ordförande Khloe Abdel Wahab har till och med praktiserat hos Egyptens militärregim, vilket borde ha fått fler att höra varningsklockorna ringa (SR, 5/11).
Det är hög tid för SSU-ledningen med Philip Botström i spetsen att ta i med hårdhandskarna. I ett pressmeddelande sa förbundet att det inte tolererar antidemokratiska eller extrema åsikter. Vissa granskande åtgärder har gjorts, men kommer det att räcka för att garantera att alla ungdomar oavsett bakgrund ska känna sig trygga i förbundet? Antisemitiska strömningar kan sällan utplånas med någon utredning. Det återstår att se om SSU kan återupprätta en demokratisk miljö i sitt eget förbund.
