Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Bild: Hasse Holmberg / TT

    Luciafeber - en farsot

    Skyddshelgon för blinda triggar svenskar till blint raseri.

    Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

    Krönika 3/12. Tågandet har tjuvartat. Varbergs luciakandidater tar ton i Skällinge och Tjolöholm. Det är advent, vackert och stämningsfullt.

    Annat är det med luciadebatten på nätet. Där går skränmobben fram i falsett. Att en cool kille är luciakandidat i Varberg väckte omedelbart en del så kallade "traditionalister" – det vill säga sådana som inte har koll på västsvensk luciahistoria.

    De senaste dagarna har lussefebern höjts av andra skäl. En av nätbärsärkarnas härförare, Joakim Lamotte, drog ogenerat igång ett drev mot en skola i Mellerud som påstås ha ställt in Luciafirande. Hans falska nyhetsspridning kulminerar med att rektorn utsätts för hot. Men Lamotte ångrar ingenting, förklarar han i TT-Ela. Men så är det där med att kolla uppgifter sällan den nya nät -"journalistikens" starka sida.

    Att backa finns inte på kartan. Nu hävdar Lamotte på sociala medier att han har haft rätt hela tiden, att rektorn ljuger och att kommun och skola serverar "efterhandskonstruktioner". Underförstått utser han sig själv till "hjälten som räddade lucia i Mellerud".

    Det är inte det enda exemplet. Efter ett liknande missförstånd kring föräldranärvaro vid luciafirande i Motala, mejlbombades förskolan av arga föräldrar med flera.

    En liberal ledarskribentkollega ställer då en fråga på twitter efter att hon läst om att föräldrar blivit upprörda över att inte få närvara vid luciafirande på en förskola.

    "Nu har jag inga barn, men så oerhört kul och viktigt kan det väl inte vara att kolla på treåringar som sjunger Tipp tapp? Och, framför allt, firandet sker väl ändå för barnens skull?"

    Om trollen triggas? Lika givet som ljusstakar i advent. En lång rad får omedelbar blodvittring. Ett inlägg skrivet av en person som beskriver sig som landsbygdspatriot tycker att föräldrapublik på lusse är livsviktigt. På riktigt. Flera troll vräker ur sig att det är bra att skribenten inte har barn och inte bör skaffa heller. Andra nöjer sig med att påtala att den som inte har barn inte har rätt att uttala sig.

    Visst, vi bör hålla i huvudet att en del av de här twitterprofilerna mycket väl kan vara riktiga troll, alltså sådana där som avlats i ryska nätlabb. Att piska upp hat och så split är dessa yngels jobb. Men att så många svenskar på allvar kräver föräldranärvaro på lusse är närmast otroligt. Firandet ska ju vara till för barnen. Huruvida föräldrar kan bjudas in bör förskolans ansvariga bedöma själva. Oavsett om de själva har barn eller inte.

    Att kräva att en journalist har egen personlig erfarenhet av precis allt man debatterar kring är ju självfallet ett orimligt krav att ställa. Ändå blir sådana kommentarer allt vanligare. Men jag lovar, det går att skriva om döden innan man har personlig erfarenhet av den. Motsatsen däremot är en omöjlighet.

    I katolsk tradition är Lucia skyddshelgen för de blinda. Men i modern svensk tradition triggar helgonet i stället blint raseri.

    Det är en sorglig utveckling. Och det blir extra pinsamt när just föräldrar beter sig som trotsiga treåringar med vredesutbrott. Det – om något – är att göra våld på denna advents- och jultidens huvudsakliga budskap. Om en förskola/skola låter barnen lussa eller ha julavslutning utan publik är skälen oftast sunda och helt rimliga.