Ledare 23/10. I en sekretessbelagd granskningsrapport från EU kommissionen om Sveriges gränskontroller som Ekot tagit del av riktats svidande kritik mot regeringen Löfven. I hela 95 punkter sågas genomförandet av Sveriges under 2015 antagna ”Lagen om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen”. Bland annat fastslår kommissionen att lagen bryter mot Schengenregelverket, det regelverk som sätter den gemensamma standarden för medlemsländernas gränsskydd. Men det är dock inte Schengen som utgör kommissionens hårdaste dom. Den handlar istället om bristerna i huvudsak fem områden: organisering och ledning, resurssättning, kompetensnivåer, arbete med riskanalyser och it- och teknikstöd.
Bristerna i dessa områden har varit allvarliga. Citerat ur rapporten kallas dem ”eftersläpningar och luckor på såväl strategiska som operativa nivåer”, praktiskt menat att organisationen och samverkan kring gränskontrollerna inte fungerat eller varit rent av riskfyllda för Sverige. Bland annat uppger inspektörerna att det saknas en genomgående gemensam struktur hos de myndigheter som haft det yttersta ansvaret för gränskontrollerna, det vill säga Migrationsverket, Polisen, Kustbevakningen och Tullen. Personalen uppges inte heller haft tillgång till adekvat utbildning, eller till de viktiga databaser som behövs för att kunna göra nödvändiga kontroller. Båsen där kontrollanterna suttit har också varit placerade på ett sätt som gav passagerarna möjlighet att se vad som försiggick på personalens datorer.
Det går inte att understryka nog hur allvarlig denna kritik är. För det första; att den kommer från kommissionen, unionens starkaste institution. För det andra; att kommissionen inte främst vill slå Sverige på fingrarna för Att vi brutit mot Schengen men för Hur vi brutit mot Schengen. 95 punkter rörande bristfällig och riskfylld standard är ett skamligt betyg. För vilken nytta gör gränskontrollerna, som uppskattningsvis kostade samhället 1,5 miljarder kronor per år, om de profillistor som behövs för att exempelvis upptäcka återvändande jihadister saknas? Om myndigheterna inte har rätt verktyg för att ha en säker och strukturerad intern kommunikation?
Och mitt i denna skandal står regeringen Löfven med justitieminister Morgan Johansson i spetsen. Regeringen ignorerade lagrådets varningar för att lagen skulle bryta mot Schengenavtalet när den hastigt klubbades igenom 2015. Från ”Mitt Europa bygger inga murar” gick vi tydligen inte bara till att just bygga murarna, vi byggde murar som mycket väl hade kunnat rasa in över oss. Om de inte redan gjort det. För endast framtiden kan med säkerhet konstatera vilka konsekvenser regeringens förhastade lagstiftning får. Det som dock kan konstateras nu i och med rapporten är att vi utsatt oss för en nationell risk och ekonomisk förlustaffär.
En regerings lämplighet mäts inte bara utifrån vilken lagstiftning man lyckats åstadkomma, utan hur väl den håller sig under såväl ens egen som framtida mandatperiod. Detta är inte första gången regeringen Löfven ignorerat såväl lagråd som kritiska experter och drivit igenom undermålig lagstiftning. Ändringen av LSS. Samtyckeslagen. Gymnasielagen. Genomdrivandet av plakatpolitik ser fint ut på papper, men de får rättsosäkra konsekvenser i verkligheten. Med denna svidande rapport tillagd på regeringen Löfvens CV – strax efter Transportstyrelseskandalen - är det hög tid för regeringen Löfven att bli mer ödmjuk i sitt förhållningssätt till lagstiftningen. Inte minst är det dags för ansvarig minister Johansson att vara självkritisk. Det är faktiskt ett land, inte ett fack, som ska styras.
